torsdag 5 mars 2009

Jesu lärjungar (Matt 4:18-22)

När Jesus vandrade utmed Galileiska sjön, fick han se två bröder, Simon som kallas Petrus och hans bror Andreas, kasta ut nät i sjön. De var fiskare. Han sade till dem: "Följ mig, så skall jag göra er till människofiskare." Genast lämnade de näten och följde honom. Han gick vidare och fick då se två andra bröder,Jakob, Sebedeus son, och hans bror Johannes, där de satt i båten tillsammans med sin far Sebedeus och gjorde i ordning sina nät. Han kallade på dem, och genast lämnade de båten och sin far och följde honom.

4 kommentarer:

  1. har svårt att förstå hur man törs lämna jobb och famlj och vandra iväg med en man som går förbi som lärljugarna gör i texten. I min lilla trygga bubbla i världen tror jag inte att jag skulle våga göra det "bara sådär". frågan jag ställer mig är om tryggheten vi lever i är en välsignelse eller ett hinder i vår gudsrelation?

    SvaraRadera
  2. Intressant... Själv satt jag just och funderade på hur det blev med Petrus och Andreas familj. De fiskade ju säkert inte utan syfte, typ mat, husrum, pengar till familjen... Och så bara går de...och följer en stolle som ja iofs räddar världen men just då måste det tett sig rätt underligt...

    SvaraRadera
  3. Tryggheten blir ofta ett hinder, vi fastnar ofta i Mysien (var på Nya testamentets tid en provins i nordvästra delen av Mindre Asien, nuvarande Turkiet) istället för att fortsätta till jordens yttersta gräns. Min bön blir: "Herre, gör mig till människofiskare."

    SvaraRadera
  4. men ändå; vad fick dem "fast"? Varför valde de att hänga med? Var de uttråkade av sin vardag? var de äventyrslystna? Eller varför? Som troende borde man väl tänka att det var något speciellt med Jesus, men vad exakt hände? Var det något i hans röst? hans blick? eller hade ryktet redan gått före honom? Eller var det något annat med också i bilden som vi inte kan läsa här. FÖR; det gav ju som ni andra skrivit konsekvenser inte bara för dem själva att de valde att gå.....gå med...

    SvaraRadera