I begynnelsen fanns Ordet, och Ordet fanns hos Gud, och Ordet var Gud.
Det fanns i begynnelsen hos Gud.
Allt blev till genom det, och utan det blev ingenting till av allt som finns till.
I Ordet var liv, och livet var människornas ljus.
Och ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte övervunnit det.
Det kom en man som var sänd av Gud, hans namn var Johannes.
Han kom som ett vittne för att vittna om ljuset, så att alla skulle komma till tro genom honom.
Själv var han inte ljuset, men han skulle vittna om ljuset.
Det sanna ljuset, som ger alla människor ljus, skulle komma in i världen.
Han var i världen, och världen hade blivit till genom honom, men världen kände honom inte.
Han kom till det som var hans, och hans egna tog inte emot honom.
Men åt dem som tog emot honom gav han rätten att bli Guds barn, åt alla som tror på hans namn,
som har blivit födda inte av blod, inte av kroppens vilja, inte av någon mans vilja, utan av Gud.
Och Ordet blev människa och bodde bland oss, och vi såg hans härlighet, en härlighet som den ende sonen får av sin fader, och han var fylld av nåd och sanning.
söndag 12 april 2009
lördag 11 april 2009
Bevakning av graven (Matt27:62-66)
Nästa dag - det var dagen efter förberedelsedagen - gick översteprästerna och fariseerna tillsammans till Pilatus
och sade: "Herre, vi har kommit att tänka på att när den där bedragaren ännu var i livet sade han: ?Efter tre dagar skall jag uppstå.?
Ge därför order om att graven bevakas under tre dagar, så att inte hans lärjungar kommer och rövar bort honom och sedan säger till folket att han har uppstått från de döda. Då blir det sista bedrägeriet värre än det första."
Pilatus svarade: "Ni får en vaktstyrka. Gå och bevaka graven så gott ni kan."
De gav sig i väg och skyddade den genom att försegla stenen och sätta ut vakterna.
och sade: "Herre, vi har kommit att tänka på att när den där bedragaren ännu var i livet sade han: ?Efter tre dagar skall jag uppstå.?
Ge därför order om att graven bevakas under tre dagar, så att inte hans lärjungar kommer och rövar bort honom och sedan säger till folket att han har uppstått från de döda. Då blir det sista bedrägeriet värre än det första."
Pilatus svarade: "Ni får en vaktstyrka. Gå och bevaka graven så gott ni kan."
De gav sig i väg och skyddade den genom att försegla stenen och sätta ut vakterna.
fredag 10 april 2009
Jesus skymfas.Jesu död (Joh 19:1-37)
Då tog Pilatus Jesus och lät gissla honom.
Och soldaterna vred ihop en krans av törne och satte på hans huvud, och de hängde på honom en purpurröd mantel.
De gick fram till honom och sade: "Var hälsad, judarnas konung", och de gav honom örfilar.
Sedan gick Pilatus ut igen och sade till judarna: "Jag för ut honom till er för att ni skall förstå att jag inte finner honom skyldig till något."
Jesus kom ut, med törnekransen och den purpurröda manteln, och Pilatus sade: "Här är mannen."
Så snart översteprästerna och deras folk fick se honom ropade de: "Korsfäst, korsfäst!" Pilatus sade: "Ta honom och korsfäst honom själva. Jag finner honom inte skyldig till något."
Judarna svarade: "Vi har en lag, och enligt den lagen måste han dö, eftersom han har gjort sig till Guds son."
När Pilatus hörde detta blev han ännu mer oroad.
Han gick tillbaka in i residenset och frågade Jesus: "Varifrån är du?" Men Jesus gav honom inget svar.
Pilatus sade då: "Vägrar du att tala med mig? Vet du inte att jag har makt att frige dig och makt att korsfästa dig?"
Jesus svarade: "Du skulle inte ha någon makt över mig om du inte hade fått den från ovan. Därför har den som överlämnade mig åt dig större skuld."
Efter det svaret ville Pilatus frige honom. Men judarna ropade: "Om du släpper honom är du inte kejsarens vän. Den som gör sig till kung sätter sig upp mot kejsaren."
När Pilatus hörde de orden lät han föra ut Jesus och satte sig på domartribunen i den så kallade Stengården, på hebreiska Gabbata.
Det var på förberedelsedagen före påsken, vid sjätte timmen. Pilatus sade till judarna: "Här ser ni er kung."
Då ropade de: "Bort med honom! Korsfäst honom!" Pilatus frågade: "Skall jag korsfästa er kung?" Översteprästerna svarade: "Vi har ingen annan kung än kejsaren."
Då utlämnade han Jesus åt dem till att korsfästas. De tog honom alltså med sig.
Han bar själv sitt kors ut till den plats som kallas Skallen, på hebreiska Golgota.
Där korsfäste de honom tillsammans med två andra, en på var sida med Jesus i mitten.
Pilatus hade också låtit skriva ett anslag som sattes upp på korset, och där stod: Jesus från Nasaret, judarnas konung.
Detta lästes av många judar, eftersom platsen där Jesus korsfästes låg strax utanför staden, och texten var på hebreiska, latin och grekiska.
Men judarnas överstepräster sade till Pilatus: "Skriv inte: Judarnas konung, utan vad han själv har sagt: Jag är judarnas konung."
Pilatus svarade: "Vad jag har skrivit, det har jag skrivit."
Soldaterna som hade korsfäst Jesus tog hans kläder och delade upp dem i fyra delar, en på varje soldat. De tog också långskjortan, men den hade inga sömmar utan var vävd i ett enda stycke.
De sade därför till varandra: "Vi skär inte sönder den utan kastar lott om vem som skall ha den." Ty skriftordet skulle uppfyllas: De delade upp mina kläder mellan sig och kastade lott om min klädnad.
Men vid Jesu kors stod hans mor och hennes syster, Maria som var gift med Klopas och Maria från Magdala.
När Jesus såg sin mor och bredvid henne den lärjunge som han älskade sade han till sin mor: "Kvinna, där är din son."
Sedan sade han till lärjungen: "Där är din mor." Från den stunden hade hon sitt hem hos lärjungen.Jesus visste att nu var allt fullbordat, och för att skriftordet skulle uppfyllas sade han: "Jag är törstig."Där stod ett kärl som var fyllt med surt vin. De satte därför en svamp som doppats i det sura vinet på en isopstjälk och förde den till hans mun.
När Jesus hade fått det sura vinet sade han: "Det är fullbordat." Och han böjde ner huvudet och överlämnade sin ande.
Eftersom det var förberedelsedag och kropparna inte fick hänga kvar på korset under sabbaten - det var en stor sabbat - bad judarna Pilatus att de korsfästas benpipor skulle krossas och kropparna tas bort.
Soldaterna kom därför och krossade benen på dem som var korsfästa tillsammans med Jesus, först på den ene och sedan på den andre.
Men när de kom till Jesus och såg att han redan var död krossade de inte hans ben,
utan en av soldaterna stack upp sidan på honom med sin lans, och då kom det ut blod och vatten.
Den som såg det har vittnat om det för att också ni skall tro; hans vittnesbörd är sant, och han vet att han talar sanning.
Detta skedde för att skriftordet skulle uppfyllas: Inget ben skall krossas på honom.
Och på ett annat ställe heter det: De skall se på honom som de har genomborrat.
Och soldaterna vred ihop en krans av törne och satte på hans huvud, och de hängde på honom en purpurröd mantel.
De gick fram till honom och sade: "Var hälsad, judarnas konung", och de gav honom örfilar.
Sedan gick Pilatus ut igen och sade till judarna: "Jag för ut honom till er för att ni skall förstå att jag inte finner honom skyldig till något."
Jesus kom ut, med törnekransen och den purpurröda manteln, och Pilatus sade: "Här är mannen."
Så snart översteprästerna och deras folk fick se honom ropade de: "Korsfäst, korsfäst!" Pilatus sade: "Ta honom och korsfäst honom själva. Jag finner honom inte skyldig till något."
Judarna svarade: "Vi har en lag, och enligt den lagen måste han dö, eftersom han har gjort sig till Guds son."
När Pilatus hörde detta blev han ännu mer oroad.
Han gick tillbaka in i residenset och frågade Jesus: "Varifrån är du?" Men Jesus gav honom inget svar.
Pilatus sade då: "Vägrar du att tala med mig? Vet du inte att jag har makt att frige dig och makt att korsfästa dig?"
Jesus svarade: "Du skulle inte ha någon makt över mig om du inte hade fått den från ovan. Därför har den som överlämnade mig åt dig större skuld."
Efter det svaret ville Pilatus frige honom. Men judarna ropade: "Om du släpper honom är du inte kejsarens vän. Den som gör sig till kung sätter sig upp mot kejsaren."
När Pilatus hörde de orden lät han föra ut Jesus och satte sig på domartribunen i den så kallade Stengården, på hebreiska Gabbata.
Det var på förberedelsedagen före påsken, vid sjätte timmen. Pilatus sade till judarna: "Här ser ni er kung."
Då ropade de: "Bort med honom! Korsfäst honom!" Pilatus frågade: "Skall jag korsfästa er kung?" Översteprästerna svarade: "Vi har ingen annan kung än kejsaren."
Då utlämnade han Jesus åt dem till att korsfästas. De tog honom alltså med sig.
Han bar själv sitt kors ut till den plats som kallas Skallen, på hebreiska Golgota.
Där korsfäste de honom tillsammans med två andra, en på var sida med Jesus i mitten.
Pilatus hade också låtit skriva ett anslag som sattes upp på korset, och där stod: Jesus från Nasaret, judarnas konung.
Detta lästes av många judar, eftersom platsen där Jesus korsfästes låg strax utanför staden, och texten var på hebreiska, latin och grekiska.
Men judarnas överstepräster sade till Pilatus: "Skriv inte: Judarnas konung, utan vad han själv har sagt: Jag är judarnas konung."
Pilatus svarade: "Vad jag har skrivit, det har jag skrivit."
Soldaterna som hade korsfäst Jesus tog hans kläder och delade upp dem i fyra delar, en på varje soldat. De tog också långskjortan, men den hade inga sömmar utan var vävd i ett enda stycke.
De sade därför till varandra: "Vi skär inte sönder den utan kastar lott om vem som skall ha den." Ty skriftordet skulle uppfyllas: De delade upp mina kläder mellan sig och kastade lott om min klädnad.
Men vid Jesu kors stod hans mor och hennes syster, Maria som var gift med Klopas och Maria från Magdala.
När Jesus såg sin mor och bredvid henne den lärjunge som han älskade sade han till sin mor: "Kvinna, där är din son."
Sedan sade han till lärjungen: "Där är din mor." Från den stunden hade hon sitt hem hos lärjungen.Jesus visste att nu var allt fullbordat, och för att skriftordet skulle uppfyllas sade han: "Jag är törstig."Där stod ett kärl som var fyllt med surt vin. De satte därför en svamp som doppats i det sura vinet på en isopstjälk och förde den till hans mun.
När Jesus hade fått det sura vinet sade han: "Det är fullbordat." Och han böjde ner huvudet och överlämnade sin ande.
Eftersom det var förberedelsedag och kropparna inte fick hänga kvar på korset under sabbaten - det var en stor sabbat - bad judarna Pilatus att de korsfästas benpipor skulle krossas och kropparna tas bort.
Soldaterna kom därför och krossade benen på dem som var korsfästa tillsammans med Jesus, först på den ene och sedan på den andre.
Men när de kom till Jesus och såg att han redan var död krossade de inte hans ben,
utan en av soldaterna stack upp sidan på honom med sin lans, och då kom det ut blod och vatten.
Den som såg det har vittnat om det för att också ni skall tro; hans vittnesbörd är sant, och han vet att han talar sanning.
Detta skedde för att skriftordet skulle uppfyllas: Inget ben skall krossas på honom.
Och på ett annat ställe heter det: De skall se på honom som de har genomborrat.
torsdag 9 april 2009
Jesus tvättar lärjungarnas fötter (Joh 13:1-17)
Det var strax före påskhögtiden och Jesus visste att hans stund hade kommit, då han skulle lämna världen och gå till Fadern. Han hade älskat sina egna som levde här i världen, och han älskade dem intill slutet.
De hade samlats till måltid, och djävulen hade redan ingett Judas, Simon Iskariots son, att förråda Jesus.
Jesus visste att Fadern hade lagt allt i hans händer och att han hade utgått från Gud och nu
Han steg upp från bordet, tog av sig manteln och band en handduk om livet.
Sedan hällde han vatten i tvättfatet och började tvätta lärjungarnas fötter och torka dem med handduken som han hade bundit om sig.
När han kom till Simon Petrus sade denne till honom: "Herre, skall du tvätta mina fötter!"
Jesus svarade: "Vad jag gör förstår du inte nu, men senare skall du fatta det."
Petrus sade: "Aldrig någonsin får du tvätta mina fötter!" Jesus sade till honom: "Om jag inte tvättar dig har du ingen gemenskap med mig."
Då sade Simon Petrus: "Herre, tvätta inte bara mina fötter utan också händerna och huvudet."
Men Jesus sade till honom: "Den som har badat behöver bara få fötterna tvättade, i övrigt är han ren. Och ni är rena, dock inte alla."
Han visste nämligen vem som skulle förråda honom, och därför sade han att de inte alla var rena.
När han hade tvättat deras fötter och tagit på sig manteln och lagt sig till bords igen sade han till dem: "Förstår ni vad det är jag har gjort med er?
Ni kallar mig mästare och herre, och det med rätta, för det är jag.
Om nu jag, som är er herre och mästare, har tvättat era fötter, är också ni skyldiga att tvätta varandras fötter.
Jag har gett er ett exempel, för att ni skall göra som jag har gjort med er.Sannerligen, jag säger er: en tjänare är inte förmer än sin herre, och en budbärare inte förmer än den som har sänt honom.
Vet ni detta är ni saliga om ni också handlar så.
De hade samlats till måltid, och djävulen hade redan ingett Judas, Simon Iskariots son, att förråda Jesus.
Jesus visste att Fadern hade lagt allt i hans händer och att han hade utgått från Gud och nu
Han steg upp från bordet, tog av sig manteln och band en handduk om livet.
Sedan hällde han vatten i tvättfatet och började tvätta lärjungarnas fötter och torka dem med handduken som han hade bundit om sig.
När han kom till Simon Petrus sade denne till honom: "Herre, skall du tvätta mina fötter!"
Jesus svarade: "Vad jag gör förstår du inte nu, men senare skall du fatta det."
Petrus sade: "Aldrig någonsin får du tvätta mina fötter!" Jesus sade till honom: "Om jag inte tvättar dig har du ingen gemenskap med mig."
Då sade Simon Petrus: "Herre, tvätta inte bara mina fötter utan också händerna och huvudet."
Men Jesus sade till honom: "Den som har badat behöver bara få fötterna tvättade, i övrigt är han ren. Och ni är rena, dock inte alla."
Han visste nämligen vem som skulle förråda honom, och därför sade han att de inte alla var rena.
När han hade tvättat deras fötter och tagit på sig manteln och lagt sig till bords igen sade han till dem: "Förstår ni vad det är jag har gjort med er?
Ni kallar mig mästare och herre, och det med rätta, för det är jag.
Om nu jag, som är er herre och mästare, har tvättat era fötter, är också ni skyldiga att tvätta varandras fötter.
Jag har gett er ett exempel, för att ni skall göra som jag har gjort med er.Sannerligen, jag säger er: en tjänare är inte förmer än sin herre, och en budbärare inte förmer än den som har sänt honom.
Vet ni detta är ni saliga om ni också handlar så.
onsdag 8 april 2009
Liknelsen om arrendatorerna i vingården (Matt 21:33-45)
Lyssna nu till en annan liknelse. En jordägare planterade en vingård, satte stängsel kring den, högg ut ett presskar och byggde ett vakttorn. Därefter arrenderade han ut den och reste bort.
När skördetiden närmade sig skickade han sina tjänare till arrendatorerna för att hämta den del av skörden som han skulle ha.
Arrendatorerna grep tjänarna och pryglade den ene, dödade den andre och stenade den tredje.
Då skickade han dit ännu fler tjänare än första gången, och de gjorde likadant med dem.
Till sist skickade han sin son. Han sade: ?Min son kommer de att ha respekt för.?
Men när arrendatorerna fick se sonen sade de till varandra: ?Här har vi arvtagaren. Kom, så dödar vi honom och får hans arv.?
De tog fast honom, släpade ut honom ur vingården och slog ihjäl honom.
Översteprästerna och de äldste svarade: "Han lönar ont med ont och tar död på dem, och vingården arrenderar han ut till andra som ger honom hans del av skörden i rätt tid."
Jesus sade: "Har ni aldrig läst vad som står i skriften: Stenen som husbyggarna ratade har blivit en hörnsten. Herren har gjort den till detta, och underbar är den i våra ögon.
Därför säger jag er att Guds rike skall tas ifrån er och ges åt ett folk hos vilket det kan bära
Den som faller på denna sten blir sönderslagen, och den som stenen faller på blir krossad."
När översteprästerna och fariseerna hörde hans liknelser förstod de att det var dem han talade om.
När skördetiden närmade sig skickade han sina tjänare till arrendatorerna för att hämta den del av skörden som han skulle ha.
Arrendatorerna grep tjänarna och pryglade den ene, dödade den andre och stenade den tredje.
Då skickade han dit ännu fler tjänare än första gången, och de gjorde likadant med dem.
Till sist skickade han sin son. Han sade: ?Min son kommer de att ha respekt för.?
Men när arrendatorerna fick se sonen sade de till varandra: ?Här har vi arvtagaren. Kom, så dödar vi honom och får hans arv.?
De tog fast honom, släpade ut honom ur vingården och slog ihjäl honom.
Översteprästerna och de äldste svarade: "Han lönar ont med ont och tar död på dem, och vingården arrenderar han ut till andra som ger honom hans del av skörden i rätt tid."
Jesus sade: "Har ni aldrig läst vad som står i skriften: Stenen som husbyggarna ratade har blivit en hörnsten. Herren har gjort den till detta, och underbar är den i våra ögon.
Därför säger jag er att Guds rike skall tas ifrån er och ges åt ett folk hos vilket det kan bära
Den som faller på denna sten blir sönderslagen, och den som stenen faller på blir krossad."
När översteprästerna och fariseerna hörde hans liknelser förstod de att det var dem han talade om.
tisdag 7 april 2009
Planer på att döda Jesus (Matt 26:1-16)
När Jesus hade avslutat hela detta tal sade han till sina lärjungar:
"Ni vet att det är påsk om två dagar. Då skall Människosonen utlämnas för att bli korsfäst."
Under tiden samlades översteprästerna och folkets äldste i översteprästen Kajafas palats
och kom överens om att gripa Jesus med list och döda honom.
"Men inte under själva helgen", sade de, "så att det uppstår oro bland folket."Kvinnan med balsamflaskan Medan Jesus befann sig i Betania hos Simon den spetälske kom en kvinna fram till honom med en flaska dyrbar balsam och hällde ut den över hans huvud, där han låg till bords.
Då blev lärjungarna förargade och sade: "Vilket slöseri!
För det där hade man ju kunnat få mycket pengar att ge åt de fattiga."
Jesus märkte det och sade till dem: "Varför gör ni kvinnan ledsen? Hon har gjort en god gärning mot mig.
De fattiga har ni alltid hos er, men mig har ni inte alltid.
När hon hällde denna balsam över min kropp förberedde hon min begravning.
Sannerligen, överallt i världen där evangeliet förkunnas skall man också berätta vad hon gjorde och komma ihåg henne."
Judas blir förrädareDå gick en av de tolv, han som hette Judas Iskariot, till översteprästerna och sade: "Vad vill ni ge mig om jag utlämnar honom åt er?" De räknade upp trettio silvermynt åt honom.
Från det ögonblicket sökte han efter ett lämpligt tillfälle att utlämna honom.
"Ni vet att det är påsk om två dagar. Då skall Människosonen utlämnas för att bli korsfäst."
Under tiden samlades översteprästerna och folkets äldste i översteprästen Kajafas palats
och kom överens om att gripa Jesus med list och döda honom.
"Men inte under själva helgen", sade de, "så att det uppstår oro bland folket."Kvinnan med balsamflaskan Medan Jesus befann sig i Betania hos Simon den spetälske kom en kvinna fram till honom med en flaska dyrbar balsam och hällde ut den över hans huvud, där han låg till bords.
Då blev lärjungarna förargade och sade: "Vilket slöseri!
För det där hade man ju kunnat få mycket pengar att ge åt de fattiga."
Jesus märkte det och sade till dem: "Varför gör ni kvinnan ledsen? Hon har gjort en god gärning mot mig.
De fattiga har ni alltid hos er, men mig har ni inte alltid.
När hon hällde denna balsam över min kropp förberedde hon min begravning.
Sannerligen, överallt i världen där evangeliet förkunnas skall man också berätta vad hon gjorde och komma ihåg henne."
Judas blir förrädareDå gick en av de tolv, han som hette Judas Iskariot, till översteprästerna och sade: "Vad vill ni ge mig om jag utlämnar honom åt er?" De räknade upp trettio silvermynt åt honom.
Från det ögonblicket sökte han efter ett lämpligt tillfälle att utlämna honom.
måndag 6 april 2009
Templet rensas (Matt 21:12-17)
Jesus gick till templet och drev ut alla som sålde och köpte där. Han välte omkull borden för dem som växlade pengar och stolarna för dem som sålde duvor,
och han sade till dem: "Det står skrivet: Mitt hus skall kallas ett bönens hus. Men ni gör det till ett rövarnäste."
Blinda och lytta kom fram till honom i templet, och han botade dem.
När översteprästerna och de skriftlärda såg allt det märkliga han gjorde och hörde hur barnen ropade i templet: "Hosianna Davids son", blev de förargade
och sade till honom: "Hör du vad de säger?" Jesus svarade: "Ja, har ni aldrig läst orden: Barns och spädbarns rop har du gjort till en lovsång åt dig?"
Sedan lämnade han dem och gick ut ur staden till Betania och stannade där över natten.
och han sade till dem: "Det står skrivet: Mitt hus skall kallas ett bönens hus. Men ni gör det till ett rövarnäste."
Blinda och lytta kom fram till honom i templet, och han botade dem.
När översteprästerna och de skriftlärda såg allt det märkliga han gjorde och hörde hur barnen ropade i templet: "Hosianna Davids son", blev de förargade
och sade till honom: "Hör du vad de säger?" Jesus svarade: "Ja, har ni aldrig läst orden: Barns och spädbarns rop har du gjort till en lovsång åt dig?"
Sedan lämnade han dem och gick ut ur staden till Betania och stannade där över natten.
söndag 5 april 2009
Intåget i Jerusalem (Matt 21:1-11)
När de närmade sig Jerusalem och kom till Betfage vid Olivberget skickade Jesus i väg två lärjungar
och sade till dem: "Gå bort till byn där framme, så hittar ni genast ett åsnesto som står bundet med ett föl bredvid sig. Ta dem och led hit dem.
Om någon säger något skall ni svara: Herren behöver dem, men han skall strax skicka tillbaka dem."
Detta hände för att det som sagts genom profeten skulle uppfyllas:Säg till dotter Sion: Se, din konung kommer till dig, ödmjuk och ridande på en åsna och på ett föl, ett lastdjurs föl.
Lärjungarna gick bort och gjorde så som Jesus hade sagt åt dem.
De hämtade åsnan och fölet och lade sina mantlar på dem, och han satt upp.
Många i folkmassan bredde ut sina mantlar på vägen, andra skar kvistar från träden och strödde dem på vägen.Och folket, både de som gick före och de som följde efter, ropade: "Hosianna Davids son! Välsignad är han som kommer i Herrens namn. Hosianna i höjden!"
När han drog in i Jerusalem blev det stor uppståndelse i hela staden, och man frågade: "Vem är han?"Och folket svarade: "Det är profeten Jesus från Nasaret i Galileen."
och sade till dem: "Gå bort till byn där framme, så hittar ni genast ett åsnesto som står bundet med ett föl bredvid sig. Ta dem och led hit dem.
Om någon säger något skall ni svara: Herren behöver dem, men han skall strax skicka tillbaka dem."
Detta hände för att det som sagts genom profeten skulle uppfyllas:Säg till dotter Sion: Se, din konung kommer till dig, ödmjuk och ridande på en åsna och på ett föl, ett lastdjurs föl.
Lärjungarna gick bort och gjorde så som Jesus hade sagt åt dem.
De hämtade åsnan och fölet och lade sina mantlar på dem, och han satt upp.
Många i folkmassan bredde ut sina mantlar på vägen, andra skar kvistar från träden och strödde dem på vägen.Och folket, både de som gick före och de som följde efter, ropade: "Hosianna Davids son! Välsignad är han som kommer i Herrens namn. Hosianna i höjden!"
När han drog in i Jerusalem blev det stor uppståndelse i hela staden, och man frågade: "Vem är han?"Och folket svarade: "Det är profeten Jesus från Nasaret i Galileen."
lördag 4 april 2009
Den blinde Bartimaios utanför Jeriko botas (Mark 10:46-52)
De kom till Jeriko. Och när han tillsammans med lärjungarna och en stor folkhop lämnade staden satt där vid vägen en blind tiggare, Bartimaios, son till Timaios.
Då han fick höra att det var Jesus från Nasaret började han ropa: "Jesus, Davids son, förbarma dig över mig!"
Många sade åt honom att hålla tyst, men han ropade ännu högre: "Davids son, förbarma dig över mig!"
Jesus stannade och sade: "Kalla hit honom." De gjorde det och sade till den blinde: "Var lugn. Stig upp, han kallar på dig."
Då kastade han av sig manteln och sprang upp och kom fram till Jesus,
och Jesus frågade honom: "Vad vill du att jag skall göra för dig?" Den blinde sade: "Rabbouni, gör så att jag kan se igen."
Jesus sade: "Gå, din tro har hjälpt dig." Genast kunde mannen se, och han följde honom på vägen.
Då han fick höra att det var Jesus från Nasaret började han ropa: "Jesus, Davids son, förbarma dig över mig!"
Många sade åt honom att hålla tyst, men han ropade ännu högre: "Davids son, förbarma dig över mig!"
Jesus stannade och sade: "Kalla hit honom." De gjorde det och sade till den blinde: "Var lugn. Stig upp, han kallar på dig."
Då kastade han av sig manteln och sprang upp och kom fram till Jesus,
och Jesus frågade honom: "Vad vill du att jag skall göra för dig?" Den blinde sade: "Rabbouni, gör så att jag kan se igen."
Jesus sade: "Gå, din tro har hjälpt dig." Genast kunde mannen se, och han följde honom på vägen.
fredag 3 april 2009
Lärjungarna som ville ha hedersplatsen (Mark 10:35-45)
Jakob och Johannes, Sebedaios söner, gick fram till honom och sade: "Mästare, vi vill be dig om en sak." -
"Vad vill ni att jag skall göra för er?" frågade han.
De svarade: "Låt oss få sitta bredvid dig i din härlighet, den ene till höger och den andre till vänster."Jesus sade: "Ni vet inte vad ni ber om. Kan ni dricka den bägare som jag dricker eller döpas med det dop som jag döps med?"
De svarade: "Ja, det kan vi." Jesus sade: "Den bägare som jag dricker skall ni få dricka, och det dop som jag döps med skall ni döpas med.
Men platserna till höger och vänster om mig kan jag bara ge dem som har bestämts därtill."
När de andra tio hörde detta blev de förargade på Jakob och Johannes.
Jesus kallade till sig dem och sade: "Ni vet att de som räknas som härskare är herrar över sina folk och att furstarna har makten över folken.
Men så är det inte hos er. Den som vill vara stor bland er skall vara de andras tjänare,
och den som vill vara den förste bland er skall vara allas slav.
Människosonen har inte kommit för att bli tjänad utan för att tjäna och ge sitt liv till lösen för många."
"Vad vill ni att jag skall göra för er?" frågade han.
De svarade: "Låt oss få sitta bredvid dig i din härlighet, den ene till höger och den andre till vänster."Jesus sade: "Ni vet inte vad ni ber om. Kan ni dricka den bägare som jag dricker eller döpas med det dop som jag döps med?"
De svarade: "Ja, det kan vi." Jesus sade: "Den bägare som jag dricker skall ni få dricka, och det dop som jag döps med skall ni döpas med.
Men platserna till höger och vänster om mig kan jag bara ge dem som har bestämts därtill."
När de andra tio hörde detta blev de förargade på Jakob och Johannes.
Jesus kallade till sig dem och sade: "Ni vet att de som räknas som härskare är herrar över sina folk och att furstarna har makten över folken.
Men så är det inte hos er. Den som vill vara stor bland er skall vara de andras tjänare,
och den som vill vara den förste bland er skall vara allas slav.
Människosonen har inte kommit för att bli tjänad utan för att tjäna och ge sitt liv till lösen för många."
torsdag 2 april 2009
En pojke med en stum ande botas (Mark 9:14-29)
När de kom tillbaka till lärjungarna fann de mycket folk omkring dem och skriftlärda som diskuterade med dem.
Men när folket fick se honom greps de av bävan och skyndade fram för att hälsa honom.
Han frågade: "Vad är det ni diskuterar?" -"Mästare", svarade en i mängden, "jag har kommit till dig med min son som har en stum ande.
Var den än faller över honom kastar den omkull honom, och han tuggar fradga och skär tänder och blir stel. Jag bad dina lärjungar driva ut den, och de kunde inte."Han sade: "Detta släkte som inte vill tro! Hur länge måste jag vara hos er? Hur länge måste jag stå ut med er? För hit honom!"
De kom fram med pojken, och när han fick se Jesus började anden genast slita i honom så att han föll omkull och vältrade sig på marken med fradga kring munnen.
Jesus frågade hans far: "Hur länge har det varit så här med honom?" Fadern svarade: "Sedan han var liten,
och ofta har anden kastat honom både i eld och i vatten för att ta livet av honom. Men förbarma dig över oss och hjälp oss, om du kan."Jesus sade: "Om jag kan? Allt är möjligt för den som tror."
Då ropade pojkens far: "Jag tror. Hjälp min otro!"
När Jesus såg att folk strömmade till sade han strängt till den orena anden: "Du stumma och döva ande, jag befaller dig: far ut ur honom och kom aldrig mer tillbaka."
Den gav till ett skrik och ryckte och slet i pojken och for så ut ur honom. Och pojken låg där så
Men Jesus tog hans hand och reste honom upp, och han steg upp.
När Jesus hade kommit hem och lärjungarna var ensamma med honom frågade de: "Varför kunde inte vi driva ut den?"
Han svarade: "Den sorten kan bara drivas ut med bön."
Men när folket fick se honom greps de av bävan och skyndade fram för att hälsa honom.
Han frågade: "Vad är det ni diskuterar?" -"Mästare", svarade en i mängden, "jag har kommit till dig med min son som har en stum ande.
Var den än faller över honom kastar den omkull honom, och han tuggar fradga och skär tänder och blir stel. Jag bad dina lärjungar driva ut den, och de kunde inte."Han sade: "Detta släkte som inte vill tro! Hur länge måste jag vara hos er? Hur länge måste jag stå ut med er? För hit honom!"
De kom fram med pojken, och när han fick se Jesus började anden genast slita i honom så att han föll omkull och vältrade sig på marken med fradga kring munnen.
Jesus frågade hans far: "Hur länge har det varit så här med honom?" Fadern svarade: "Sedan han var liten,
och ofta har anden kastat honom både i eld och i vatten för att ta livet av honom. Men förbarma dig över oss och hjälp oss, om du kan."Jesus sade: "Om jag kan? Allt är möjligt för den som tror."
Då ropade pojkens far: "Jag tror. Hjälp min otro!"
När Jesus såg att folk strömmade till sade han strängt till den orena anden: "Du stumma och döva ande, jag befaller dig: far ut ur honom och kom aldrig mer tillbaka."
Den gav till ett skrik och ryckte och slet i pojken och for så ut ur honom. Och pojken låg där så
Men Jesus tog hans hand och reste honom upp, och han steg upp.
När Jesus hade kommit hem och lärjungarna var ensamma med honom frågade de: "Varför kunde inte vi driva ut den?"
Han svarade: "Den sorten kan bara drivas ut med bön."
onsdag 1 april 2009
Andra förutsägelsen om Människosonens lidande (Mark 9:30-37)
Sedan gick de därifrån och vandrade genom Galileen. Han ville inte att det skulle bli känt
eftersom han höll på att undervisa sina lärjungar. Han sade: "Människosonen skall överlämnas i människors händer, och de kommer att döda honom, och tre dagar efter sin död skall han uppstå."
Men de förstod inte vad han menade och vågade inte fråga.
Vem är störst?De kom till Kafarnaum. Och när han var hemma igen frågade han dem: "Vad var det ni talade om på vägen?"
De teg, för på vägen hade de tvistat om vem av dem som var den störste.
Han satte sig ner, kallade på de tolv och sade: "Om någon vill vara den främste måste han bli den ringaste av alla och allas tjänare."
Så tog han ett barn och ställde det framför dem, lade armen om det och sade:
"Den som tar emot ett sådant barn i mitt namn, han tar emot mig. Och den som tar emot mig, han tar inte emot mig utan den som har sänt mig."
eftersom han höll på att undervisa sina lärjungar. Han sade: "Människosonen skall överlämnas i människors händer, och de kommer att döda honom, och tre dagar efter sin död skall han uppstå."
Men de förstod inte vad han menade och vågade inte fråga.
Vem är störst?De kom till Kafarnaum. Och när han var hemma igen frågade han dem: "Vad var det ni talade om på vägen?"
De teg, för på vägen hade de tvistat om vem av dem som var den störste.
Han satte sig ner, kallade på de tolv och sade: "Om någon vill vara den främste måste han bli den ringaste av alla och allas tjänare."
Så tog han ett barn och ställde det framför dem, lade armen om det och sade:
"Den som tar emot ett sådant barn i mitt namn, han tar emot mig. Och den som tar emot mig, han tar inte emot mig utan den som har sänt mig."
tisdag 31 mars 2009
fs.Första förutsägelsen om Människosonens lidande(Mark 8:31-9:1)
Därefter började han undervisa dem och sade att Människosonen måste lida mycket och bli förkastad av de äldste och översteprästerna och de skriftlärda och bli dödad och uppstå efter tre dagar.
Detta sade han helt öppet. Petrus drog honom då åt sidan och började förebrå honom.Men han vände sig om, och när han såg lärjungarna tillrättavisade han Petrus: "Håll dig på din plats, Satan. Dina tankar är inte Guds, utan människors."
Lärjungeskapets kravSedan kallade han till sig både lärjungarna och folket och sade: "Om någon vill gå i mina spår måste han förneka sig själv och ta sitt kors och följa mig.
Ty den som vill rädda sitt liv skall mista det, men den som mister sitt liv för min och evangeliets skull, han skall rädda det.
Vad hjälper det en människa att vinna hela världen om hon får betala med sitt liv?
Med vad skall hon köpa tillbaka sitt liv?
Den som skäms för mig och mina ord i detta trolösa och syndiga släkte, honom skall också Människosonen skämmas för när han kommer i sin faders härlighet med de heliga änglarna."
Och han sade: "Sannerligen, några av dem som står här skall inte möta döden förrän de har sett Guds rike komma med makt."
Detta sade han helt öppet. Petrus drog honom då åt sidan och började förebrå honom.Men han vände sig om, och när han såg lärjungarna tillrättavisade han Petrus: "Håll dig på din plats, Satan. Dina tankar är inte Guds, utan människors."
Lärjungeskapets kravSedan kallade han till sig både lärjungarna och folket och sade: "Om någon vill gå i mina spår måste han förneka sig själv och ta sitt kors och följa mig.
Ty den som vill rädda sitt liv skall mista det, men den som mister sitt liv för min och evangeliets skull, han skall rädda det.
Vad hjälper det en människa att vinna hela världen om hon får betala med sitt liv?
Med vad skall hon köpa tillbaka sitt liv?
Den som skäms för mig och mina ord i detta trolösa och syndiga släkte, honom skall också Människosonen skämmas för när han kommer i sin faders härlighet med de heliga änglarna."
Och han sade: "Sannerligen, några av dem som står här skall inte möta döden förrän de har sett Guds rike komma med makt."
måndag 30 mars 2009
Första förutsägelsen om Människosonens lidande (Mark 8:31-33)
Därefter började han undervisa dem och sade att Människosonen måste lida mycket och bli förkastad av de äldste och översteprästerna och de skriftlärda och bli dödad och uppstå efter tre dagar.
Detta sade han helt öppet. Petrus drog honom då åt sidan och började förebrå honom.Men han vände sig om, och när han såg lärjungarna tillrättavisade han Petrus: "Håll dig på din plats, Satan. Dina tankar är inte Guds, utan människors."
Detta sade han helt öppet. Petrus drog honom då åt sidan och började förebrå honom.Men han vände sig om, och när han såg lärjungarna tillrättavisade han Petrus: "Håll dig på din plats, Satan. Dina tankar är inte Guds, utan människors."
söndag 29 mars 2009
Rådet planerar att döda Jesus (Joh 11:46-57)
Men några av dem gick till fariseerna och berättade vad Jesus hade gjort. Översteprästerna och fariseerna kallade då samman rådet och sade: "Vad skall vi göra? Den här mannen gör många tecken.
Om vi låter honom fortsätta börjar alla tro på honom, och då kommer romarna och utplånar både vår heliga plats och vårt folk."
En av dem, Kajafas, som var överstepräst det året, sade till dem: "Ni förstår ingenting.
Ni fattar inte att det är bättre för er att en enda människa dör för folket än att hela folket går under."
Detta sade han inte av sig själv, utan som överstepräst det året talade han profetiskt: Jesus skulle dö för folket,
och inte bara för folket utan också för att Guds skingrade barn skulle samlas och bli till ett.
Från den dagen var de fast beslutna att döda honom.
Jesus vandrade därför inte längre öppet omkring bland judarna utan drog sig undan till Efraim,Judarnas påskfest närmade sig, och många gick från landsbygden upp till Jerusalem före påsken för att rena sig.
De sökte efter Jesus och sade till varandra där de stod i templet: "Vad tror ni, kommer han verkligen inte till högtiden?"Men översteprästerna och fariseerna hade gett befallning om att den som kände till var Jesus fanns skulle anmäla det, så att de kunde gripa honom.
Om vi låter honom fortsätta börjar alla tro på honom, och då kommer romarna och utplånar både vår heliga plats och vårt folk."
En av dem, Kajafas, som var överstepräst det året, sade till dem: "Ni förstår ingenting.
Ni fattar inte att det är bättre för er att en enda människa dör för folket än att hela folket går under."
Detta sade han inte av sig själv, utan som överstepräst det året talade han profetiskt: Jesus skulle dö för folket,
och inte bara för folket utan också för att Guds skingrade barn skulle samlas och bli till ett.
Från den dagen var de fast beslutna att döda honom.
Jesus vandrade därför inte längre öppet omkring bland judarna utan drog sig undan till Efraim,Judarnas påskfest närmade sig, och många gick från landsbygden upp till Jerusalem före påsken för att rena sig.
De sökte efter Jesus och sade till varandra där de stod i templet: "Vad tror ni, kommer han verkligen inte till högtiden?"Men översteprästerna och fariseerna hade gett befallning om att den som kände till var Jesus fanns skulle anmäla det, så att de kunde gripa honom.
lördag 28 mars 2009
Jesus på härlighetens berg (Mark 9:2-13)
Sex dagar senare tog Jesus med sig Petrus, Jakob och Johannes och gick med dem upp på ett högt berg, där de var ensamma. Där förvandlades han inför dem:
hans kläder blev skinande vita, så vita som ingen blekning i världen kan göra några kläder.Och de såg både Mose och Elia som stod och talade med Jesus.Då sade Petrus till Jesus: "Rabbi, det är bra att vi är med. Låt oss göra tre hyddor, en för dig, en för Mose och en för Elia."
Han visste inte vad han skulle säga, de var alldeles skräckslagna.Då kom ett moln och sänkte sig över dem, och en röst hördes ur molnet: "Detta är min älskade son. Lyssna till honom."
Och plötsligt, när de såg sig om, kunde de inte se någon annan där än Jesus.
När de gick ner från berget förbjöd han dem att berätta för någon vad de hade sett, innan Människosonen hade uppstått från de döda.
De fäste sig vid orden och undrade sinsemellan vad som menades med att uppstå från de döda.
Och de frågade honom: "Varför säger de skriftlärda att Elia först måste komma?"
Han svarade: "Visst kommer Elia först och återställer allt. Men varför står det då skrivet att Människosonen skall lida mycket och bli föraktad?
Jag säger er: Elia har redan kommit, men med honom gjorde de som de ville, som det står skrivet om honom."
hans kläder blev skinande vita, så vita som ingen blekning i världen kan göra några kläder.Och de såg både Mose och Elia som stod och talade med Jesus.Då sade Petrus till Jesus: "Rabbi, det är bra att vi är med. Låt oss göra tre hyddor, en för dig, en för Mose och en för Elia."
Han visste inte vad han skulle säga, de var alldeles skräckslagna.Då kom ett moln och sänkte sig över dem, och en röst hördes ur molnet: "Detta är min älskade son. Lyssna till honom."
Och plötsligt, när de såg sig om, kunde de inte se någon annan där än Jesus.
När de gick ner från berget förbjöd han dem att berätta för någon vad de hade sett, innan Människosonen hade uppstått från de döda.
De fäste sig vid orden och undrade sinsemellan vad som menades med att uppstå från de döda.
Och de frågade honom: "Varför säger de skriftlärda att Elia först måste komma?"
Han svarade: "Visst kommer Elia först och återställer allt. Men varför står det då skrivet att Människosonen skall lida mycket och bli föraktad?
Jag säger er: Elia har redan kommit, men med honom gjorde de som de ville, som det står skrivet om honom."
fredag 27 mars 2009
Lasaros uppväcks(Joh 11:17- 44)
När Jesus kom dit fann han att Lasaros redan hade legat fyra dagar i graven.Betania låg inte långt från Jerusalem, ungefär en halvtimmes väg,
och många judar hade kommit ut till Marta och Maria för att trösta dem i sorgen över brode
När Marta hörde att Jesus var på väg gick hon och mötte honom. Men Maria satt kvar hemma.
Marta sade till Jesus: "Herre, om du hade varit här hade min bror inte dött.
Men jag vet ändå att Gud skall ge dig vad du än ber honom om."
Jesus sade: "Din bror kommer att uppstå."Marta svarade: "Jag vet att han skall uppstå vid uppståndelsen på den sista dagen."
Då sade Jesus till henne: "Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig skall leva om han än dör,och den som lever och tror på mig skall aldrig någonsin dö. Tror du detta?"
Hon svarade: "Ja, herre, jag tror att du är Messias, Guds son, han som skulle komma hit till världen."
Sedan gick hon hem och kallade på sin syster Maria och viskade: "Mästaren är här och kallar på dig."
När Maria hörde det steg hon strax upp och gick för att möta honom.
Men Jesus hade ännu inte kommit in i byn utan var kvar där Marta hade träffat honom.
Judarna som var hemma hos Maria för att trösta henne såg att hon hastigt reste sig och gick ut, och de följde efter i tron att hon gick till graven för att gråta där.
När Maria nu kom dit där Jesus var och fick se honom kastade hon sig för hans fötter och sade: "Herre, om du hade varit här hade min bror inte dött."
När Jesus såg hur hon grät och hur judarna som hade följt med henne också grät blev han upprörd och skakad i sitt innersta,
och han frågade: "Var har ni lagt honom?" De sade: "Herre, kom och se."Jesus föll i gråt.
Då sade judarna: "Se, hur mycket han höll av honom."
Men några av dem sade: "Kunde inte han som öppnade ögonen på den blinde ha gjort så att Lasaros inte behövt dö?"
Jesus blev åter upprörd och gick till graven. Det var en klipphåla med en sten för öppningen.
Jesus sade: "Ta bort stenen." Den dödes syster Marta sade då: "Herre, han luktar redan, det har ju gått fyra dagar."
Jesus sade till henne: "Har jag inte sagt dig att om du tror, skall du få se Guds härlighet?"
De tog bort stenen, och Jesus lyfte blicken mot himlen och sade: "Fader, jag tackar dig för att du har hört mig.
Själv visste jag att du alltid hör mig, men jag säger detta med tanke på alla dem som står här, för att de skall tro på att du har sänt mig."
Sedan ropade han med hög röst: "Lasaros, kom ut."Och den döde kom ut med armar och ben inlindade i bindlar och med ansiktet täckt av en duk. Jesus sade åt dem: "Gör honom fri och låt honom gå."
och många judar hade kommit ut till Marta och Maria för att trösta dem i sorgen över brode
När Marta hörde att Jesus var på väg gick hon och mötte honom. Men Maria satt kvar hemma.
Marta sade till Jesus: "Herre, om du hade varit här hade min bror inte dött.
Men jag vet ändå att Gud skall ge dig vad du än ber honom om."
Jesus sade: "Din bror kommer att uppstå."Marta svarade: "Jag vet att han skall uppstå vid uppståndelsen på den sista dagen."
Då sade Jesus till henne: "Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig skall leva om han än dör,och den som lever och tror på mig skall aldrig någonsin dö. Tror du detta?"
Hon svarade: "Ja, herre, jag tror att du är Messias, Guds son, han som skulle komma hit till världen."
Sedan gick hon hem och kallade på sin syster Maria och viskade: "Mästaren är här och kallar på dig."
När Maria hörde det steg hon strax upp och gick för att möta honom.
Men Jesus hade ännu inte kommit in i byn utan var kvar där Marta hade träffat honom.
Judarna som var hemma hos Maria för att trösta henne såg att hon hastigt reste sig och gick ut, och de följde efter i tron att hon gick till graven för att gråta där.
När Maria nu kom dit där Jesus var och fick se honom kastade hon sig för hans fötter och sade: "Herre, om du hade varit här hade min bror inte dött."
När Jesus såg hur hon grät och hur judarna som hade följt med henne också grät blev han upprörd och skakad i sitt innersta,
och han frågade: "Var har ni lagt honom?" De sade: "Herre, kom och se."Jesus föll i gråt.
Då sade judarna: "Se, hur mycket han höll av honom."
Men några av dem sade: "Kunde inte han som öppnade ögonen på den blinde ha gjort så att Lasaros inte behövt dö?"
Jesus blev åter upprörd och gick till graven. Det var en klipphåla med en sten för öppningen.
Jesus sade: "Ta bort stenen." Den dödes syster Marta sade då: "Herre, han luktar redan, det har ju gått fyra dagar."
Jesus sade till henne: "Har jag inte sagt dig att om du tror, skall du få se Guds härlighet?"
De tog bort stenen, och Jesus lyfte blicken mot himlen och sade: "Fader, jag tackar dig för att du har hört mig.
Själv visste jag att du alltid hör mig, men jag säger detta med tanke på alla dem som står här, för att de skall tro på att du har sänt mig."
Sedan ropade han med hög röst: "Lasaros, kom ut."Och den döde kom ut med armar och ben inlindade i bindlar och med ansiktet täckt av en duk. Jesus sade åt dem: "Gör honom fri och låt honom gå."
torsdag 26 mars 2009
En rask pilgrims berättelse
De första pilgrimsresenärerna är hemkomna. Vi gav oss av när dagen var som hetast och vårsolen värmde både insida och utsida. I en atmosfär av spänning, bön, förväntan och uppsluppen gemenskap for vi genom det Svenska landskapet, bort från stadens brus. Ljuden klingade bort, bilarna blev färre, bebyggelsen likaså. Snart reste sig ett gammalt slott mellan träden, där inne hade man samlats i kapellet. Dagen hade hunnit bli kall och mörk, vi klev in i en varm gemenskap. Lokalen var full av syskon, av doftande rökelse, av bönsång. För oss nya syskon upplät genast platser åt de tillresta gästerna och inneslöt oss i sin gudstjänst. De närmaste två timmarna slets vi med i en ström av litturgi som lovsjöng Gud, förkunnade Kristi lidande, död och uppståndels och berättade om föredömliga lärjungar som vandrat före oss t.ex Mariadöttrarna. Vi firade Herrens måltid och förrenades i tron med Honom och med syskon. På det vackra, varma slottet käkade vi sedan soppa och bekantade oss med några ungdomar som också var där som tillfälliga gäster. Sedan for vi genom nattens mörker in i storstadens nattliga vemodiga tempo. Fastan fortsätter med förnyad energi!
(Nästa resa 1 april kl 15.00)
(Nästa resa 1 april kl 15.00)
Lasaros uppväcks (Joh11:1-16)
En man som hette Lasaros låg sjuk. Han var från Betania, byn där Maria och hennes syster Marta bodde.
(Det var Maria som smorde Herren med välluktande balsam och torkade hans fötter med sitt hår, och Lasaros som låg sjuk var hennes bror.)
Systrarna skickade bud till Jesus och lät säga: "Herre, din vän är sjuk."
När Jesus hörde det sade han: "Den sjukdomen leder inte till döden utan skall visa Guds härlighet, så att Guds son blir förhärligad genom den."
Jesus var mycket fäst vid Marta och hennes syster och Lasaros.
När han nu hörde att Lasaros var sjuk stannade han först kvar två dagar där han befann sig,
men sedan sade han till lärjungarna: "Låt oss gå tillbaka till Judeen."
Lärjungarna sade till honom: "Rabbi, nyss försökte judarna stena dig, och nu går du tillbaka dit!"Jesus svarade: "Har dagen inte tolv timmar? Den som vandrar om dagen snavar inte, eftersom han ser denna världens ljus.
Men den som vandrar om natten, han snavar, eftersom ljuset inte finns i honom."
Efter att ha sagt detta fortsatte han: "Vår vän Lasaros sover, men jag går dit för att väcka honom."
Då sade lärjungarna: "Herre, sover han, så blir han frisk."
Jesus hade talat om hans död, men de trodde att han menade vanlig sömn.
Då sade Jesus rent ut till dem: "Lasaros är död.
Och för er skull, för att ni skall tro, är jag glad att jag inte var där. Men låt oss nu gå till honom."
Tomas, som kallades Tvillingen, sade till de andra lärjungarna: "Låt oss gå med för att dö med honom."
(Det var Maria som smorde Herren med välluktande balsam och torkade hans fötter med sitt hår, och Lasaros som låg sjuk var hennes bror.)
Systrarna skickade bud till Jesus och lät säga: "Herre, din vän är sjuk."
När Jesus hörde det sade han: "Den sjukdomen leder inte till döden utan skall visa Guds härlighet, så att Guds son blir förhärligad genom den."
Jesus var mycket fäst vid Marta och hennes syster och Lasaros.
När han nu hörde att Lasaros var sjuk stannade han först kvar två dagar där han befann sig,
men sedan sade han till lärjungarna: "Låt oss gå tillbaka till Judeen."
Lärjungarna sade till honom: "Rabbi, nyss försökte judarna stena dig, och nu går du tillbaka dit!"Jesus svarade: "Har dagen inte tolv timmar? Den som vandrar om dagen snavar inte, eftersom han ser denna världens ljus.
Men den som vandrar om natten, han snavar, eftersom ljuset inte finns i honom."
Efter att ha sagt detta fortsatte han: "Vår vän Lasaros sover, men jag går dit för att väcka honom."
Då sade lärjungarna: "Herre, sover han, så blir han frisk."
Jesus hade talat om hans död, men de trodde att han menade vanlig sömn.
Då sade Jesus rent ut till dem: "Lasaros är död.
Och för er skull, för att ni skall tro, är jag glad att jag inte var där. Men låt oss nu gå till honom."
Tomas, som kallades Tvillingen, sade till de andra lärjungarna: "Låt oss gå med för att dö med honom."
onsdag 25 mars 2009
Maria i Betania smörjer Jesu fötter (Joh 12:1-11)
Sex dagar före påsken kom Jesus till Betania, där Lasaros bodde, han som Jesus hade uppväckt från de döda.
Man ordnade där en måltid för honom; Marta passade upp, och Lasaros var en av dem som låg till bords med honom.
Maria tog då en hel flaska dyrbar äkta nardusbalsam och smorde Jesu fötter och torkade dem sedan med sitt hår, och huset fylldes av doften från denna balsam.
Men Judas Iskariot, en av lärjungarna, den som skulle förråda honom, sade:
"Varför sålde man inte oljan för trehundra denarer och gav till de fattiga?"
Detta sade han inte för att han brydde sig om de fattiga utan för att han var en tjuv; han hade hand om kassan och tog av det som lades dit.
Men Jesus sade: "Låt henne vara, hon har sparat sin balsam till min begravningsdag.
De fattiga har ni alltid bland er, men mig har ni inte alltid."
En stor mängd judar fick reda på att Jesus var där, och de kom dit inte bara för hans skull utan också för att få se Lasaros, som han hade uppväckt från de döda.
Översteprästerna bestämde sig då för att döda Lasaros också,
eftersom så många judar för hans skull gick ifrån dem och trodde på Jesus.
Man ordnade där en måltid för honom; Marta passade upp, och Lasaros var en av dem som låg till bords med honom.
Maria tog då en hel flaska dyrbar äkta nardusbalsam och smorde Jesu fötter och torkade dem sedan med sitt hår, och huset fylldes av doften från denna balsam.
Men Judas Iskariot, en av lärjungarna, den som skulle förråda honom, sade:
"Varför sålde man inte oljan för trehundra denarer och gav till de fattiga?"
Detta sade han inte för att han brydde sig om de fattiga utan för att han var en tjuv; han hade hand om kassan och tog av det som lades dit.
Men Jesus sade: "Låt henne vara, hon har sparat sin balsam till min begravningsdag.
De fattiga har ni alltid bland er, men mig har ni inte alltid."
En stor mängd judar fick reda på att Jesus var där, och de kom dit inte bara för hans skull utan också för att få se Lasaros, som han hade uppväckt från de döda.
Översteprästerna bestämde sig då för att döda Lasaros också,
eftersom så många judar för hans skull gick ifrån dem och trodde på Jesus.
tisdag 24 mars 2009
Pigrimsresor
Onsdagarna den 25:e mars och 1:a april genomför vi två pilgrimsresor till Bjärka Säby. Anmäl ditt behov av plats i bil genom sms.
Avfärd 15.00 och hemkomst ca 23.30
För anmälan
25/3 sms:a till 0735-86 74 40
1/4 sms:a till 0735-35 55 56
Avfärd 15.00 och hemkomst ca 23.30
För anmälan
25/3 sms:a till 0735-86 74 40
1/4 sms:a till 0735-35 55 56
Kojbygge för tungviktare (Matt 17:1-13)
Sex dagar senare tog Jesus med sig Petrus, Jakob och hans bror Johannes och gick med dem upp på ett högt berg, där de var ensamma.
Där förvandlades han inför dem: hans ansikte lyste som solen, och hans kläder blev vita som ljuset.
Och de såg Mose och Elia stå och samtala med honom.
Då sade Petrus till Jesus: "Herre, det är bra att vi är med. Om du vill skall jag göra tre hyddor här, en för dig, en för Mose och en för Elia."
Medan han ännu talade sänkte sig ett lysande moln över dem, och ur molnet kom en röst som sade: "Detta är min älskade son, han är min utvalde. Lyssna till honom."
När lärjungarna hörde detta kastade de sig ner med ansiktet mot marken och greps av stor skräck.
Jesus gick fram och rörde vid dem och sade: "Stig upp och var inte rädda."
De lyfte blicken, och då såg de ingen utom Jesus.
När de gick ner från berget sade Jesus åt dem: "Berätta inte för någon om det ni har sett förrän Människosonen har uppstått från de döda."
Lärjungarna frågade honom: "Vad menar då de skriftlärda med att Elia först måste komma?"
Han svarade: "Visst skall Elia komma och återställa allt.
Men jag säger er att Elia redan har kommit, och de kände inte igen honom utan gjorde med honom som de ville. Så skall de också låta Människosonen lida."
Då förstod lärjungarna att han talade om Johannes döparen.
Där förvandlades han inför dem: hans ansikte lyste som solen, och hans kläder blev vita som ljuset.
Och de såg Mose och Elia stå och samtala med honom.
Då sade Petrus till Jesus: "Herre, det är bra att vi är med. Om du vill skall jag göra tre hyddor här, en för dig, en för Mose och en för Elia."
Medan han ännu talade sänkte sig ett lysande moln över dem, och ur molnet kom en röst som sade: "Detta är min älskade son, han är min utvalde. Lyssna till honom."
När lärjungarna hörde detta kastade de sig ner med ansiktet mot marken och greps av stor skräck.
Jesus gick fram och rörde vid dem och sade: "Stig upp och var inte rädda."
De lyfte blicken, och då såg de ingen utom Jesus.
När de gick ner från berget sade Jesus åt dem: "Berätta inte för någon om det ni har sett förrän Människosonen har uppstått från de döda."
Lärjungarna frågade honom: "Vad menar då de skriftlärda med att Elia först måste komma?"
Han svarade: "Visst skall Elia komma och återställa allt.
Men jag säger er att Elia redan har kommit, och de kände inte igen honom utan gjorde med honom som de ville. Så skall de också låta Människosonen lida."
Då förstod lärjungarna att han talade om Johannes döparen.
fs.Lasaros uppväcks(Joh 11:17- 44)
När Jesus kom dit fann han att Lasaros redan hade legat fyra dagar i graven.
Betania låg inte långt från Jerusalem, ungefär en halvtimmes väg,
och många judar hade kommit ut till Marta och Maria för att trösta dem i sorgen över brodern.
När Marta hörde att Jesus var på väg gick hon och mötte honom. Men Maria satt kvar hemma.
Marta sade till Jesus: "Herre, om du hade varit här hade min bror inte dött.
Men jag vet ändå att Gud skall ge dig vad du än ber honom om."
Jesus sade: "Din bror kommer att uppstå."
Marta svarade: "Jag vet att han skall uppstå vid uppståndelsen på den sista dagen."
Då sade Jesus till henne: "Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig skall leva om han än dör,
och den som lever och tror på mig skall aldrig någonsin dö. Tror du detta?"
Hon svarade: "Ja, herre, jag tror att du är Messias, Guds son, han som skulle komma hit till världen."
Sedan gick hon hem och kallade på sin syster Maria och viskade: "Mästaren är här och kallar på dig."
När Maria hörde det steg hon strax upp och gick för att möta honom.
Men Jesus hade ännu inte kommit in i byn utan var kvar där Marta hade träffat honom.
Judarna som var hemma hos Maria för att trösta henne såg att hon hastigt reste sig och gick ut, och de följde efter i tron att hon gick till graven för att gråta där.
När Maria nu kom dit där Jesus var och fick se honom kastade hon sig för hans fötter och sade: "Herre, om du hade varit här hade min bror inte dött."När Jesus såg hur hon grät och hur judarna som hade följt med henne också grät blev han upprörd och skakad i sitt innersta,
och han frågade: "Var har ni lagt honom?" De sade: "Herre, kom och se."
Jesus föll i gråt.
Då sade judarna: "Se, hur mycket han höll av honom."
Men några av dem sade: "Kunde inte han som öppnade ögonen på den blinde ha gjort så att Lasaros inte behövt dö?"
Jesus blev åter upprörd och gick till graven. Det var en klipphåla med en sten för öppningen.
Jesus sade: "Ta bort stenen." Den dödes syster Marta sade då: "Herre, han luktar redan, det har ju gått fyra dagar."
Jesus sade till henne: "Har jag inte sagt dig att om du tror, skall du få se Guds härlighet?"
De tog bort stenen, och Jesus lyfte blicken mot himlen och sade: "Fader, jag tackar dig för att du har hört mig.
Själv visste jag att du alltid hör mig, men jag säger detta med tanke på alla dem som står här, för att de skall tro på att du har sänt mig."
Sedan ropade han med hög röst: "Lasaros, kom ut."
Och den döde kom ut med armar och ben inlindade i bindlar och med ansiktet täckt av en duk. Jesus sade åt dem: "Gör honom fri och låt honom gå."
Betania låg inte långt från Jerusalem, ungefär en halvtimmes väg,
och många judar hade kommit ut till Marta och Maria för att trösta dem i sorgen över brodern.
När Marta hörde att Jesus var på väg gick hon och mötte honom. Men Maria satt kvar hemma.
Marta sade till Jesus: "Herre, om du hade varit här hade min bror inte dött.
Men jag vet ändå att Gud skall ge dig vad du än ber honom om."
Jesus sade: "Din bror kommer att uppstå."
Marta svarade: "Jag vet att han skall uppstå vid uppståndelsen på den sista dagen."
Då sade Jesus till henne: "Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig skall leva om han än dör,
och den som lever och tror på mig skall aldrig någonsin dö. Tror du detta?"
Hon svarade: "Ja, herre, jag tror att du är Messias, Guds son, han som skulle komma hit till världen."
Sedan gick hon hem och kallade på sin syster Maria och viskade: "Mästaren är här och kallar på dig."
När Maria hörde det steg hon strax upp och gick för att möta honom.
Men Jesus hade ännu inte kommit in i byn utan var kvar där Marta hade träffat honom.
Judarna som var hemma hos Maria för att trösta henne såg att hon hastigt reste sig och gick ut, och de följde efter i tron att hon gick till graven för att gråta där.
När Maria nu kom dit där Jesus var och fick se honom kastade hon sig för hans fötter och sade: "Herre, om du hade varit här hade min bror inte dött."När Jesus såg hur hon grät och hur judarna som hade följt med henne också grät blev han upprörd och skakad i sitt innersta,
och han frågade: "Var har ni lagt honom?" De sade: "Herre, kom och se."
Jesus föll i gråt.
Då sade judarna: "Se, hur mycket han höll av honom."
Men några av dem sade: "Kunde inte han som öppnade ögonen på den blinde ha gjort så att Lasaros inte behövt dö?"
Jesus blev åter upprörd och gick till graven. Det var en klipphåla med en sten för öppningen.
Jesus sade: "Ta bort stenen." Den dödes syster Marta sade då: "Herre, han luktar redan, det har ju gått fyra dagar."
Jesus sade till henne: "Har jag inte sagt dig att om du tror, skall du få se Guds härlighet?"
De tog bort stenen, och Jesus lyfte blicken mot himlen och sade: "Fader, jag tackar dig för att du har hört mig.
Själv visste jag att du alltid hör mig, men jag säger detta med tanke på alla dem som står här, för att de skall tro på att du har sänt mig."
Sedan ropade han med hög röst: "Lasaros, kom ut."
Och den döde kom ut med armar och ben inlindade i bindlar och med ansiktet täckt av en duk. Jesus sade åt dem: "Gör honom fri och låt honom gå."
måndag 23 mars 2009
Jesu familj (Matt 12:4-50)
Medan han ännu talade till folket kom hans mor och hans bröder. De stod utanför och ville tala med honom, och någon sade till honom: "Din mor och dina bröder står där ute och vill tala med dig." Han svarade honom: "Vem är min mor, och vilka är mina bröder?" Och han visade med handen på sina lärjungar och sade: "Det här är min mor och mina bröder. Den som gör min himmelske faders vilja är min bror och syster och mor."
söndag 22 mars 2009
Marias bebådelse (Luk 1:26-55)
I den sjätte månaden blev ängeln Gabriel sänd från Gud till en ung flicka i staden Nasaret i Galileen. Hon hade trolovats med en man av Davids släkt som hette Josef, och hennes namn var Maria. Ängeln kom in till henne och sade: "Var hälsad, du högt benådade! Herren är med dig." Hon blev förskräckt över hans ord och undrade vad denna hälsning skulle betyda. Då sade ängeln till henne: "Var inte rädd, Maria, du har funnit nåd hos Gud. Du skall bli havande och föda en son, och du skall ge honom namnet Jesus. Han skall bli stor och kallas den Högstes son. Herren Gud skall ge honom hans fader Davids tron, och han skall härska över Jakobs hus för evigt, och hans välde skall aldrig ta slut." Maria sade till ängeln: "Hur skall detta ske? Jag har ju aldrig haft någon man." Men ängeln svarade henne: "Helig ande skall komma över dig, och den Högstes kraft skall vila över dig. Därför skall barnet kallas heligt och Guds son. Elisabet, din släkting, väntar också en son, nu på sin ålderdom. Hon som sades vara ofruktsam är nu i sjätte månaden.Ty ingenting är omöjligt för Gud." Maria sade: "Jag är Herrens tjänarinna. Må det ske med mig som du har sagt." Och ängeln lämnade henne.
Några dagar efteråt gav sig Maria i väg och skyndade till en stad i Juda bergsbygd; hon gick till Sakarias hus och sökte upp Elisabet. När Elisabet hörde Marias hälsning sparkade barnet till i henne, och hon fylldes av helig ande. Hon ropade med hög röst: "Välsignad är du mer än andra kvinnor, och välsignat det barn du bär inom dig. Hur kan det hända mig att min herres mor kommer till mig? När mina öron hörde din hälsning sparkade barnet till i mig av fröjd. Salig hon som trodde, ty det som Herren har låtit säga henne skall gå i uppfyllelse."
Då sade Maria:
"Min själ prisar Herrens storhet,
min ande jublar över Gud, min frälsare:
han har vänt sin blick till sin ringa tjänarinna.
Från denna stund skall alla släkten prisa mig salig:
stora ting låter den Mäktige ske med mig,
hans namn är heligt,
och hans förbarmande med dem som fruktar honom
varar från släkte till släkte.
Han gör mäktiga verk med sin arm,
han skingrar dem som har övermodiga planer.
Han störtar härskare från deras troner,
och han upphöjer de ringa.
Hungriga mättar han med sina gåvor,
och rika skickar han tomhänta bort.
Han tar sig an sin tjänare Israel och håller sitt löfte till våra fäder:
att förbarma sig över Abraham och hans barn, till evig tid."
Några dagar efteråt gav sig Maria i väg och skyndade till en stad i Juda bergsbygd; hon gick till Sakarias hus och sökte upp Elisabet. När Elisabet hörde Marias hälsning sparkade barnet till i henne, och hon fylldes av helig ande. Hon ropade med hög röst: "Välsignad är du mer än andra kvinnor, och välsignat det barn du bär inom dig. Hur kan det hända mig att min herres mor kommer till mig? När mina öron hörde din hälsning sparkade barnet till i mig av fröjd. Salig hon som trodde, ty det som Herren har låtit säga henne skall gå i uppfyllelse."
Då sade Maria:
"Min själ prisar Herrens storhet,
min ande jublar över Gud, min frälsare:
han har vänt sin blick till sin ringa tjänarinna.
Från denna stund skall alla släkten prisa mig salig:
stora ting låter den Mäktige ske med mig,
hans namn är heligt,
och hans förbarmande med dem som fruktar honom
varar från släkte till släkte.
Han gör mäktiga verk med sin arm,
han skingrar dem som har övermodiga planer.
Han störtar härskare från deras troner,
och han upphöjer de ringa.
Hungriga mättar han med sina gåvor,
och rika skickar han tomhänta bort.
Han tar sig an sin tjänare Israel och håller sitt löfte till våra fäder:
att förbarma sig över Abraham och hans barn, till evig tid."
lördag 21 mars 2009
Vem är fri? (Joh 7:53-8:11)
Alla gick hem, var och en till sitt, men Jesus gick till Olivberget. Tidigt på morgonen var han tillbaka i templet. Allt folket samlades kring honom, och han satte sig ner och undervisade. De skriftlärda och fariseerna kom då dit med en kvinna som hade ertappats med äktenskapsbrott. De ställde henne framför honom och sade: "Mästare, den här kvinnan togs på bar gärning när hon begick äktenskapsbrott. I lagen föreskriver Mose att sådana kvinnor skall stenas. Vad säger du?" Detta sade de för att sätta honom på prov och få något att anklaga honom för. Men Jesus böjde sig ner och ritade på marken med fingret. När de envisades med sin fråga såg han upp och sade: "Den av er som är fri från synd skall kasta första stenen på henne." Och han böjde sig ner igen och ritade på marken. När de hörde hans svar gick de därifrån en efter en, de äldste först, och han blev ensam kvar med kvinnan framför sig. Jesus såg upp och sade till henne: "Kvinna, vart tog de vägen? Var det ingen som dömde dig?" Hon svarade: "Nej, herre." Jesus sade: "Inte heller jag dömer dig. Gå nu, och synda inte mer."
fredag 20 mars 2009
Marta och Maria (Luk 10:38-42)
Medan de var på väg gick han in i en by, och en kvinna som hette Marta bjöd honom hem till sig. Hon hade en syster vid namn Maria, som satte sig vid Herrens fötter och lyssnade till hans ord.
Men Marta tänkte på allt hon hade att ordna med. Hon kom och ställde sig framför Jesus och sade: "Herre, bryr du dig inte om att min syster låter mig ensam ordna med allt? Säg åt henne att hjälpa till." Herren svarade henne: "Marta, Marta, du gör dig bekymmer och oroar dig för så mycket, fast bara en sak behövs. Maria har valt det som är bäst och det skall inte tas ifrån henne."
Men Marta tänkte på allt hon hade att ordna med. Hon kom och ställde sig framför Jesus och sade: "Herre, bryr du dig inte om att min syster låter mig ensam ordna med allt? Säg åt henne att hjälpa till." Herren svarade henne: "Marta, Marta, du gör dig bekymmer och oroar dig för så mycket, fast bara en sak behövs. Maria har valt det som är bäst och det skall inte tas ifrån henne."
torsdag 19 mars 2009
Jesus helar och upprättar (Joh 9:1-17)
Där Jesus kom gående fick han se en man som hade varit blind från födelsen. Lärjungarna frågade honom: "Rabbi, vem har syndat, han själv eller hans föräldrar, eftersom han föddes blind?" Jesus svarade: "Varken han eller hans föräldrar har syndat, men Guds gärningar skulle uppenbaras på honom. Medan dagen varar måste vi göra hans gärningar som har sänt mig. Natten kommer, då ingen kan arbeta. Så länge jag är i världen är jag världens ljus." Sedan spottade han på marken, gjorde en deg med spottet och strök degen på mannens ögon
och sade: "Gå och tvätta dig i Siloadammen." (Siloa betyder utsänd.) Mannen gick dit och tvättade sig och kom tillbaka seende.
Hans grannar och de som förut hade sett honom som tiggare sade: "Är det inte han som satt och tiggde?" Några sade: "Jo, det är han", och andra: "Nej, men han är lik honom." Själv sade han: "Det är jag." Då frågade de: "Hur öppnades dina ögon?" Han svarade: "Han som heter Jesus gjorde en deg och strök den på mina ögon och sade åt mig att gå till Siloadammen och tvätta mig. Jag gick dit och tvättade mig, och sedan kunde jag se." De frågade honom: "Var är han?" Han svarade: "Jag vet inte."
De förde mannen som hade varit blind till fariseerna. Det var på en sabbatsdag som Jesus hade gjort degen och öppnat hans ögon. Nu frågade också fariseerna honom hur han hade fått sin syn. Han svarade: "Han lade en deg på mina ögon, och jag tvättade mig, och nu kan jag se." Några fariseer sade: "Mannen han talar om är inte sänd av Gud, han håller inte sabbaten." Men andra sade: "Hur skulle en syndare kunna göra sådana tecken?" De var alltså oeniga, och därför frågade de den blinde en gång till: "Vad tror du själv om honom, eftersom han öppnade dina ögon?" Han svarade: "Att han är en profet."
och sade: "Gå och tvätta dig i Siloadammen." (Siloa betyder utsänd.) Mannen gick dit och tvättade sig och kom tillbaka seende.
Hans grannar och de som förut hade sett honom som tiggare sade: "Är det inte han som satt och tiggde?" Några sade: "Jo, det är han", och andra: "Nej, men han är lik honom." Själv sade han: "Det är jag." Då frågade de: "Hur öppnades dina ögon?" Han svarade: "Han som heter Jesus gjorde en deg och strök den på mina ögon och sade åt mig att gå till Siloadammen och tvätta mig. Jag gick dit och tvättade mig, och sedan kunde jag se." De frågade honom: "Var är han?" Han svarade: "Jag vet inte."
De förde mannen som hade varit blind till fariseerna. Det var på en sabbatsdag som Jesus hade gjort degen och öppnat hans ögon. Nu frågade också fariseerna honom hur han hade fått sin syn. Han svarade: "Han lade en deg på mina ögon, och jag tvättade mig, och nu kan jag se." Några fariseer sade: "Mannen han talar om är inte sänd av Gud, han håller inte sabbaten." Men andra sade: "Hur skulle en syndare kunna göra sådana tecken?" De var alltså oeniga, och därför frågade de den blinde en gång till: "Vad tror du själv om honom, eftersom han öppnade dina ögon?" Han svarade: "Att han är en profet."
onsdag 18 mars 2009
Jesus hos Sackaios (Luk 19:1-10)
Han kom in i Jeriko och gick genom staden. Där fanns en man som hette Sackaios, och han hade hand om tullen och han var rik. Han ville gärna se vem denne Jesus var men kunde inte för folkmassan, för han var liten till växten. Han sprang i förväg och klättrade upp i en sykomor för att kunna se honom, eftersom han skulle gå förbi där. När Jesus kom dit såg han upp mot honom och sade: "Skynda dig ner, Sackaios, i dag skall jag gästa ditt hem." Sackaios skyndade sig ner och tog emot honom med glädje.
Alla som såg det mumlade förargat: "Han har tagit in hos en syndare." Men Sackaios ställde sig upp och sade till Herren: "Hälften av vad jag äger, herre, skall jag ge åt de fattiga. Och har jag pressat ut pengar av någon skall jag betala igen det fyrdubbelt." Jesus sade till honom: "I dag har räddningen nått detta hus - han är också en son till Abraham, och Människosonen har kommit för att söka efter det som var förlorat och rädda det."
Alla som såg det mumlade förargat: "Han har tagit in hos en syndare." Men Sackaios ställde sig upp och sade till Herren: "Hälften av vad jag äger, herre, skall jag ge åt de fattiga. Och har jag pressat ut pengar av någon skall jag betala igen det fyrdubbelt." Jesus sade till honom: "I dag har räddningen nått detta hus - han är också en son till Abraham, och Människosonen har kommit för att söka efter det som var förlorat och rädda det."
tisdag 17 mars 2009
Fisken plånbok (Matt 17:24-27)
När de hade återvänt till Kafarnaum kom de som tog upp tempelskatten fram till Petrus och frågade: "Betalar inte er mästare någon tempelskatt?" -
"Jo", svarade han. När Petrus var hemma igen frågade Jesus innan han hunnit säga något: "Vad tror du, Simon, av vilka kräver de jordiska kungarna tull och skatt, av sina söner eller av andra?"
Då Petrus svarade: "Av andra", sade Jesus: "Sönerna går alltså fria.
Men för att ingen skall stöta sig på oss, så gå ner till sjön och kasta ut en krok och dra upp första fisk som nappar. Öppna gapet på den, så hittar du ett silvermynt. Ta det och lämna det för dig och mig."
"Jo", svarade han. När Petrus var hemma igen frågade Jesus innan han hunnit säga något: "Vad tror du, Simon, av vilka kräver de jordiska kungarna tull och skatt, av sina söner eller av andra?"
Då Petrus svarade: "Av andra", sade Jesus: "Sönerna går alltså fria.
Men för att ingen skall stöta sig på oss, så gå ner till sjön och kasta ut en krok och dra upp första fisk som nappar. Öppna gapet på den, så hittar du ett silvermynt. Ta det och lämna det för dig och mig."
måndag 16 mars 2009
Mat åt fyra tusen (Mark 8:1-10)
Vid den tiden hade det återigen samlats mycket folk, och de hade inte något att äta. Då kallade Jesus till sig lärjungarna och sade:
Om jag låter dem gå härifrån utan mat orkar de inte ta sig hem. En del är ju långväga ifrån."
Lärjungarna svarade honom: "Var skall man få tag i bröd så de blir mätta, här i ödemarken?"
Han frågade: "Hur många bröd har ni?" - "Sju", sade de.
Då sade han åt folket att slå sig ner på marken. Och han tog de sju bröden, tackade Gud, bröt dem och gav dem åt lärjungarna, för att de skulle dela ut dem, och de delade ut dem åt folket.
De hade också några fiskar. Han läste tackbönen över fiskarna och sade till att också de skulle delas ut.
Och alla åt och blev mätta, och man samlade ihop sju korgar med överblivna bitar.
Det var omkring fyra tusen människor där. Sedan skickade han hem dem.
Själv steg han i båten tillsammans med lärjungarna och for till trakten av Dalmanuta.
Om jag låter dem gå härifrån utan mat orkar de inte ta sig hem. En del är ju långväga ifrån."
Lärjungarna svarade honom: "Var skall man få tag i bröd så de blir mätta, här i ödemarken?"
Han frågade: "Hur många bröd har ni?" - "Sju", sade de.
Då sade han åt folket att slå sig ner på marken. Och han tog de sju bröden, tackade Gud, bröt dem och gav dem åt lärjungarna, för att de skulle dela ut dem, och de delade ut dem åt folket.
De hade också några fiskar. Han läste tackbönen över fiskarna och sade till att också de skulle delas ut.
Och alla åt och blev mätta, och man samlade ihop sju korgar med överblivna bitar.
Det var omkring fyra tusen människor där. Sedan skickade han hem dem.
Själv steg han i båten tillsammans med lärjungarna och for till trakten av Dalmanuta.
söndag 15 mars 2009
Demonutdrivning (Luk 11:14-26)
En gång drev han ut en demon som var stum. När demonen for ut började den stumme tala, och folket häpnade. Men några sade: "Det är med demonernas furste Beelsebul som han driver ut demonerna." Andra ville sätta honom på prov och krävde att få se ett tecken från himlen.
Men han visste vad de hade i tankarna och sade: "Varje rike som råkar i strid med sig självt blir ödelagt, och hus faller över hus. Och om nu Satan råkar i strid med sig själv, hur skall hans rike då kunna bestå? Ni säger ju att det är med Beelsebul som jag driver ut demonerna.
Men om jag driver ut demonerna med Beelsebul, med vems hjälp driver då era anhängare ut dem? De kommer alltså att bli er dom.
Men om det är med Guds finger jag driver ut demonerna, då har Guds rike nått er. När en stark man vaktar sin gård med vapen i hand får hans ägodelar vara i fred. Men kommer det en som är ännu starkare och övermannar honom tar den mannen ifrån honom alla de vapen han litade på och fördelar bytet. Den som inte är med mig är mot mig, och den som inte samlar med mig, han skingrar.
När den orena anden lämnar en människa vandrar den genom vattenlösa trakter och letar efter en plats att vila på. Hittar den ingen säger den: Jag vänder tillbaka till mitt hus som jag lämnade. När den så kommer och finner det städat och snyggt, går den bort och hämtar sju andar till som är värre än den själv, och de följer med in och slår sig ner där. För den människan blir slutet värre än början."
Men han visste vad de hade i tankarna och sade: "Varje rike som råkar i strid med sig självt blir ödelagt, och hus faller över hus. Och om nu Satan råkar i strid med sig själv, hur skall hans rike då kunna bestå? Ni säger ju att det är med Beelsebul som jag driver ut demonerna.
Men om jag driver ut demonerna med Beelsebul, med vems hjälp driver då era anhängare ut dem? De kommer alltså att bli er dom.
Men om det är med Guds finger jag driver ut demonerna, då har Guds rike nått er. När en stark man vaktar sin gård med vapen i hand får hans ägodelar vara i fred. Men kommer det en som är ännu starkare och övermannar honom tar den mannen ifrån honom alla de vapen han litade på och fördelar bytet. Den som inte är med mig är mot mig, och den som inte samlar med mig, han skingrar.
När den orena anden lämnar en människa vandrar den genom vattenlösa trakter och letar efter en plats att vila på. Hittar den ingen säger den: Jag vänder tillbaka till mitt hus som jag lämnade. När den så kommer och finner det städat och snyggt, går den bort och hämtar sju andar till som är värre än den själv, och de följer med in och slår sig ner där. För den människan blir slutet värre än början."
lördag 14 mars 2009
72 lärjungar sänds ut
Herren utsåg ytterligare sjuttiotvå och sände dem före sig två och två till varje stad och plats dit han själv ämnade sig. Han sade till dem: "Skörden är stor men arbetarna få. Be därför skördens herre att han sänder ut arbetare till sin skörd. Gå, jag skickar er som lamm in bland vargar.
Ta inte med er några pengar, någon påse eller några sandaler, och stanna inte på er väg för att hälsa. När ni kommer in i ett hus, så säg först: Frid över detta hus. Och om där bor en fridens man skall den frid ni kommer med bli kvar hos honom; annars skall den vända tillbaka till er.
Stanna sedan i det huset och ät och drick vad som bjuds; arbetaren är värd sin lön. Flytta inte från hus till hus.
Och när ni kommer till en stad där man tar emot er, ät då det som sätts fram, bota de sjuka som finns där och säg till folket: Guds rike är snart hos er. Men har ni kommit till en stad där man inte tar emot er, gå då ut på gatorna och säg: Till och med dammet som har fastnat på våra fötter här i staden stryker vi av - behåll det. Men så mycket skall ni veta: Guds rike är snart här.
-Jag säger er att på den dagen skall det bli lindrigare för Sodom än för en sådan stad.
Ta inte med er några pengar, någon påse eller några sandaler, och stanna inte på er väg för att hälsa. När ni kommer in i ett hus, så säg först: Frid över detta hus. Och om där bor en fridens man skall den frid ni kommer med bli kvar hos honom; annars skall den vända tillbaka till er.
Stanna sedan i det huset och ät och drick vad som bjuds; arbetaren är värd sin lön. Flytta inte från hus till hus.
Och när ni kommer till en stad där man tar emot er, ät då det som sätts fram, bota de sjuka som finns där och säg till folket: Guds rike är snart hos er. Men har ni kommit till en stad där man inte tar emot er, gå då ut på gatorna och säg: Till och med dammet som har fastnat på våra fötter här i staden stryker vi av - behåll det. Men så mycket skall ni veta: Guds rike är snart här.
-Jag säger er att på den dagen skall det bli lindrigare för Sodom än för en sådan stad.
fredag 13 mars 2009
Jesus botar en besatt (Luk 8:26-39)
De lade sedan till vid gerasenernas område, som ligger mitt emot Galileen. När Jesus steg iland, kom en man från staden som var besatt av onda andar och hade inte på länge haft kläder på sig, och han bodde inte i något hus utan höll till bland gravarna.
Då han fick se Jesus ropade han ocn föll ned inför honom och skrek: "Vad har du att göra med mig, Jesus, den högste Gudens son? Jag ber dig plåga mig inte!"
Jesus hade just befallt den orena anden att fara ut ur mannen. Länge hade anden hållit honom i sitt grepp. Man hade bundit honom med kedjor och fotbojor och bevakat honom, men han hade slitit sänder bojorna och drivits ut i ödemarken av den onde anden.
Jesus frågade honom: "Vad är ditt namn?" Han svarade: "Legion", eftersom många onda andar hade farit in i honom. Och de bad Jesus att han inte skulle befalla dem att fara ned i avgrunden.
Nu gick där en stor svinhjord och betade på berget, och de onda andarna bad att han skulle låta dem fara in i svinen, och det tillät han. De onda andara for ut ur mannen och in i svinen, och hjorden sörtade utför branten ner i sjön och drunknade.
När herdarna såg vad som hände, flydde de och berättade om det inne i staden och ute på landet. Och man gick ut för att se vad som hade hänt. De kom till Jeus och fann mannen, som de onda andarna hade farit ut ur, sitta vid Jesu fötter, klädd och vid sina sinnen, Då greps de av fruktan. Men de som var ögonvittnen berättade för dem hur den besatte hade blivit hjälpt.
Därefter bad allt folket från gerasenernas område att Jesus skulle lämna dem, eftersom stor fruktan hade kommit över dem. Och han steg i en båt och vände tillbaka. Mannen som de onda andarna hade farit ut ur bad att få följa med honom, men Jesus skickade i väg honom med orden: "Vänd tillbaka hem och berätta allt vad Gud har gjort med dig."
Och han gick och ropade ut ver hela staden allt vad Jesus hade gjort med honom.
Då han fick se Jesus ropade han ocn föll ned inför honom och skrek: "Vad har du att göra med mig, Jesus, den högste Gudens son? Jag ber dig plåga mig inte!"
Jesus hade just befallt den orena anden att fara ut ur mannen. Länge hade anden hållit honom i sitt grepp. Man hade bundit honom med kedjor och fotbojor och bevakat honom, men han hade slitit sänder bojorna och drivits ut i ödemarken av den onde anden.
Jesus frågade honom: "Vad är ditt namn?" Han svarade: "Legion", eftersom många onda andar hade farit in i honom. Och de bad Jesus att han inte skulle befalla dem att fara ned i avgrunden.
Nu gick där en stor svinhjord och betade på berget, och de onda andarna bad att han skulle låta dem fara in i svinen, och det tillät han. De onda andara for ut ur mannen och in i svinen, och hjorden sörtade utför branten ner i sjön och drunknade.
När herdarna såg vad som hände, flydde de och berättade om det inne i staden och ute på landet. Och man gick ut för att se vad som hade hänt. De kom till Jeus och fann mannen, som de onda andarna hade farit ut ur, sitta vid Jesu fötter, klädd och vid sina sinnen, Då greps de av fruktan. Men de som var ögonvittnen berättade för dem hur den besatte hade blivit hjälpt.
Därefter bad allt folket från gerasenernas område att Jesus skulle lämna dem, eftersom stor fruktan hade kommit över dem. Och han steg i en båt och vände tillbaka. Mannen som de onda andarna hade farit ut ur bad att få följa med honom, men Jesus skickade i väg honom med orden: "Vänd tillbaka hem och berätta allt vad Gud har gjort med dig."
Och han gick och ropade ut ver hela staden allt vad Jesus hade gjort med honom.
torsdag 12 mars 2009
Stormen tystas (Mark 4:35-41)
På kvällen samma dag sade han till dem: "Låt oss fara över till andra sidan." De lämnade folket och tog honom med sig i båten som han satt i, och andra båtar följde med. Då kom en häftig stormby och vågorna slog in i båten, så att den var nära att fyllas. Själv låg han och sov i aktern med huvudet på dynan. De väckte honom och sade: "Mästare, bryr du dig inte om att vi går under?" Han vaknade och hutade åt vinden och sade till sjön: "Tig! Håll tyst!" Vinden lade sig och det blev alldeles lugnt. Och han sade till dem: "Varför är ni rädda? Har ni ännu ingen tro?" Då greps de av stor fruktan och sade till varandra: "Vem är han? Till och med vinden och sjön lyder honom."
onsdag 11 mars 2009
Kvinnan och manteltofsen (Luk 8:40-56)
När Jesus kom tillbaka var folket där och tog emot honom, för alla väntade på honom. Då kom det fram en man som hette Jairos och som var föreståndare för synagogan. Han kastade sig för Jesu fötter och bad honom komma med hem, för han hade en dotter på tolv år, hans enda barn, och hon låg för döden.När Jesus var på väg dit pressade sig hela mängden på honom. Där fanns en kvinna som hade lidit av blödningar i tolv år. Hon hade gjort av med allt hon ägde på läkare men inte lyckats bli botad av någon. Nu kom hon bakifrån och rörde vid tofsen på hans mantel, och genast upphörde blödningen.
Då sade Jesus: "Vem var det som rörde vid mig?" När ingen ville svara sade Petrus: "Mästare, alla knuffas ju och tränger sig på dig." Men Jesus sade: "Någon rörde vid mig. Jag kände att kraft gick ut från mig." När kvinnan förstod att hon var upptäckt kom hon darrande fram och föll ner för honom och berättade inför allt folket varför hon hade rört vid honom och att hon genast hade blivit botad. Då sade han till henne: "Min dotter, din tro har hjälpt dig. Gå i frid."
Medan han ännu talade kom det bud till synagogföreståndaren från hans hem: "Din dotter är död. Besvära inte Mästaren längre." Jesus hörde det och sade till honom: "Var inte rädd, tro bara, så skall hon bli hjälpt." När han kom fram till huset lät han ingen följa med in utom Petrus och Johannes och Jakob och flickans far och mor. Alla grät och höll dödsklagan över henne. Men Jesus sade: "Gråt inte! Hon är inte död, hon sover." Då skrattade de åt honom, de visste ju att hon hade dött. Men han tog hennes hand och sade högt: "Flicka, stig upp!" Då återvände hennes ande, och hon reste sig genast upp, och han sade till dem att ge henne något att äta. Hennes föräldrar häpnade, men han förbjöd dem att tala om för någon vad som hade hänt.
Då sade Jesus: "Vem var det som rörde vid mig?" När ingen ville svara sade Petrus: "Mästare, alla knuffas ju och tränger sig på dig." Men Jesus sade: "Någon rörde vid mig. Jag kände att kraft gick ut från mig." När kvinnan förstod att hon var upptäckt kom hon darrande fram och föll ner för honom och berättade inför allt folket varför hon hade rört vid honom och att hon genast hade blivit botad. Då sade han till henne: "Min dotter, din tro har hjälpt dig. Gå i frid."
Medan han ännu talade kom det bud till synagogföreståndaren från hans hem: "Din dotter är död. Besvära inte Mästaren längre." Jesus hörde det och sade till honom: "Var inte rädd, tro bara, så skall hon bli hjälpt." När han kom fram till huset lät han ingen följa med in utom Petrus och Johannes och Jakob och flickans far och mor. Alla grät och höll dödsklagan över henne. Men Jesus sade: "Gråt inte! Hon är inte död, hon sover." Då skrattade de åt honom, de visste ju att hon hade dött. Men han tog hennes hand och sade högt: "Flicka, stig upp!" Då återvände hennes ande, och hon reste sig genast upp, och han sade till dem att ge henne något att äta. Hennes föräldrar häpnade, men han förbjöd dem att tala om för någon vad som hade hänt.
tisdag 10 mars 2009
Tankar efter en veckas fasta
Nu har vi en vecka bakom oss. Vad har hänt?
Troligen har du hunnit både känna dig inspirerad och hunnit tröttna. Varför ska jag hålla på med det här? Ger det något egentligen? Orka? Oj jag missade visst...
Jesus sa att himmelriket tillhör sådana som barnen. Det får vi inte glömma. Om vi blir allför gravallvarliga och militäriskt strikta tror jag Gud suckar över oss. Gud har ju gett oss leken, fantasin, skrattet recis som allvaret, mystiken och stillheten. Risken är stor att vi förlorar oss i överandlighet (vad de nu är) om vi inte släpper lös barnet inom oss. Tillsist är vi ju ändå barn till Gud, som får leka i hans närhet.
Sedan har meditationen varit utsatt för en sms-kollaps. Eller vem det nu var som kollapsade? Får inte du heller sms till in telefon? SMS:a då till 0735 35 55 56
Troligen har du hunnit både känna dig inspirerad och hunnit tröttna. Varför ska jag hålla på med det här? Ger det något egentligen? Orka? Oj jag missade visst...
Jesus sa att himmelriket tillhör sådana som barnen. Det får vi inte glömma. Om vi blir allför gravallvarliga och militäriskt strikta tror jag Gud suckar över oss. Gud har ju gett oss leken, fantasin, skrattet recis som allvaret, mystiken och stillheten. Risken är stor att vi förlorar oss i överandlighet (vad de nu är) om vi inte släpper lös barnet inom oss. Tillsist är vi ju ändå barn till Gud, som får leka i hans närhet.
Sedan har meditationen varit utsatt för en sms-kollaps. Eller vem det nu var som kollapsade? Får inte du heller sms till in telefon? SMS:a då till 0735 35 55 56
Jesus går på vattnet (Mark 6:45-52)
Sedan befallde han sina lärjungar att stiga i båten och fara i förväg över till Betsaida medan han själv skickade hem folket. När han hade skilts från dem gick han upp på berget för att be. På kvällen var båten mitt ute på sjön, och han var ensam kvar på land. Han såg hur de slet vid årorna därför att de hade motvind. Strax före gryningen kom han till dem, gående på vattnet, och han var på väg förbi dem. När de fick se honom gå på vattnet trodde de att det var en vålnad, och de skrek till, för alla såg de honom och blev förskräckta. Men han talade genast till dem och sade: "Lugn, det är jag. Var inte rädda." Och han steg i båten till dem, och vinden lade sig. Men de blev utom sig av häpnad, för de hade inte förstått något av detta med bröden, utan de var förstockade.
måndag 9 mars 2009
Mat åt 4000 (Matt 15:32-39)
Jesus kallade till sig sina lärjungar och sade: "Det gör mig ont om folket. De har nu varit hos mig i tre dagar och har ingenting att äta. Jag vill inte låta dem gå härifrån hungriga, för då orkar de kanske inte ta sig hem." Lärjungarna svarade: "Varifrån skall vi få så mycket bröd här i ödemarken att alla dessa människor kan äta sig mätta?" Jesus frågade: "Hur många bröd har ni?" - "Sju stycken, och så några fiskar", svarade de.
Då sade han till folket att slå sig ner på marken. Han tog de sju bröden och fiskarna, tackade Gud, bröt dem och gav dem åt lärjungarna, och lärjungarna gav dem åt folket. Alla åt och blev mätta, och man samlade ihop de överblivna bitarna, sju fulla korgar. De som hade ätit var fyra tusen män, förutom kvinnor och barn. Och efter att ha skickat hem folket steg han i båten och for till trakten av Magadan.
Då sade han till folket att slå sig ner på marken. Han tog de sju bröden och fiskarna, tackade Gud, bröt dem och gav dem åt lärjungarna, och lärjungarna gav dem åt folket. Alla åt och blev mätta, och man samlade ihop de överblivna bitarna, sju fulla korgar. De som hade ätit var fyra tusen män, förutom kvinnor och barn. Och efter att ha skickat hem folket steg han i båten och for till trakten av Magadan.
söndag 8 mars 2009
En kaananeisk kvinnas tro (Matt 15:21-28)
Därifrån drog sig Jesus undan till området kring Tyros och Sidon. En kanaaneisk kvinna från dessa trakter mötte honom och ropade: "Herre, Davids son, förbarma dig över mig! Min dotter plågas svårt av en demon." Han gav henne inget svar. Då gick hans lärjungar fram och bad honom: "Säg åt henne att ge sig i väg, hon går ju bakom oss och ropar." Han svarade: "Jag har inte blivit sänd till andra än de förlorade fåren av Israels folk." Men hon kom och föll ner för honom och sade: "Herre, hjälp mig." Han svarade: "Det är inte rätt att ta brödet från barnen och kasta det åt hundarna." - "Nej, herre", sade hon, "men hundarna äter ju smulorna som faller från deras herrars bord."Då sade Jesus till henne: "Kvinna, din tro är stark, det skall bli som du vill." Och från den stunden var hennes dotter frisk.
lördag 7 mars 2009
Tullindrivaren Levi kallas
Och han gick längs sjön igen. Alla människor kom till honom, och han undervisade dem. När han gick där fick han se Levi, Alfaios son, sitta utanför tullhuset, och han sade till honom: "Följ mig!" Och Levi steg upp och följde honom. När Jesus sedan låg till bords i hans hus var det många tullindrivare och syndare som låg till bords tillsammans med honom och hans lärjungar, för det var många som följde honom. När de skriftlärda bland fariseerna fick se att han åt med syndare och tullindrivare sade de till hans lärjungar: "Äter han med tullindrivare och syndare?" Jesus hörde det och sade: "Det är inte de friska som behöver läkare, utan de sjuka. Jag har inte kommit för att kalla rättfärdiga, utan syndare."
fredag 6 mars 2009
Kvinnan som smorde Jesu fötter (Luk 7:36-50)
En av fariseerna bjöd hem honom på en måltid, och han gick dit och tog plats vid bordet. Nu fanns det en kvinna i staden som var en synderska. När hon fick veta att han låg till bords i fariséns hus kom hon dit med en flaska balsam och ställde sig bakom honom vid hans fötter och grät. Hon vätte hans fötter med sina tårar och torkade dem med sitt hår, och hon kysste hans fötter och smorde dem med sin balsam. Farisén som hade bjudit honom såg det och sade för sig själv: "Om den mannen vore profet skulle han veta vad det är för sorts kvinna som rör vid honom, en synderska."
Då sade Jesus till honom: "Simon, jag har något att säga dig." - "Säg det, mästare", sade han. "Två män stod i skuld hos en penningutlånare. Den ene var skyldig femhundra denarer, den andre femtio. När de inte kunde betala efterskänkte han skulden för dem båda. Vilken av dem kommer att älska honom mest?" Simon svarade: "Den som fick mest efterskänkt, skulle jag tro." - "Du har rätt", sade Jesus,
och vänd mot kvinnan sade han till Simon: "Du ser den här kvinnan. Jag kom in i ditt hus, och du gav mig inte vatten till mina fötter, men hon har vätt mina fötter med sina tårar och torkat dem med sitt hår. Du gav mig ingen välkomstkyss, men hon har kysst mina fötter hela tiden sedan jag kom hit. Du smorde inte mitt huvud med olja, men hon har smort mina fötter med balsam. Därför säger jag dig: hon har fått förlåtelse för sina många synder, ty hon har visat stor kärlek. Den som får litet förlåtet visar liten kärlek."
Och han sade till henne: "Dina synder är förlåtna." De andra vid bordet sade då för sig själva: "Vem är han som till och med förlåter synder?" Men Jesus sade till kvinnan: "Din tro har hjälpt dig. Gå i frid."
Då sade Jesus till honom: "Simon, jag har något att säga dig." - "Säg det, mästare", sade han. "Två män stod i skuld hos en penningutlånare. Den ene var skyldig femhundra denarer, den andre femtio. När de inte kunde betala efterskänkte han skulden för dem båda. Vilken av dem kommer att älska honom mest?" Simon svarade: "Den som fick mest efterskänkt, skulle jag tro." - "Du har rätt", sade Jesus,
och vänd mot kvinnan sade han till Simon: "Du ser den här kvinnan. Jag kom in i ditt hus, och du gav mig inte vatten till mina fötter, men hon har vätt mina fötter med sina tårar och torkat dem med sitt hår. Du gav mig ingen välkomstkyss, men hon har kysst mina fötter hela tiden sedan jag kom hit. Du smorde inte mitt huvud med olja, men hon har smort mina fötter med balsam. Därför säger jag dig: hon har fått förlåtelse för sina många synder, ty hon har visat stor kärlek. Den som får litet förlåtet visar liten kärlek."
Och han sade till henne: "Dina synder är förlåtna." De andra vid bordet sade då för sig själva: "Vem är han som till och med förlåter synder?" Men Jesus sade till kvinnan: "Din tro har hjälpt dig. Gå i frid."
torsdag 5 mars 2009
Jesu lärjungar (Matt 4:18-22)
När Jesus vandrade utmed Galileiska sjön, fick han se två bröder, Simon som kallas Petrus och hans bror Andreas, kasta ut nät i sjön. De var fiskare. Han sade till dem: "Följ mig, så skall jag göra er till människofiskare." Genast lämnade de näten och följde honom. Han gick vidare och fick då se två andra bröder,Jakob, Sebedeus son, och hans bror Johannes, där de satt i båten tillsammans med sin far Sebedeus och gjorde i ordning sina nät. Han kallade på dem, och genast lämnade de båten och sin far och följde honom.
tisdag 3 mars 2009
Nu börjar vi
Förfastafest iväll. Peter Halldorf undrade varför vi inte började förra veckan när den riktiga fettisdagen var. Svaret är lite komplicerat men sanningen ligger nog närmast att vi Stockolmare är lite efter. Men nu är vi igång till slut. Alla kan följa meditationen eller genomföra fastan. Men vill du vara med fullt ut så måste du anmäla dig snabbt som ögat. Då får du åka med på pilgrimsresan och blir servad med sms-bibelord varje dag.
tisdag 17 februari 2009
40 dagar fasta
Välkommen med på en vandring du inte vet slutet på. Under 40 dagar inbjuder Aspnäskyrkan dig till en vandring som börjar tisdagen den 3 mars och slutar vid påsknattsmässan där vi firar Jesu uppståndelse.
Om du är beredd att överlåta dig till 40 dagars inre resa så får du vandra tillsammans med några andra.
För att vara med på resan ska du:
- varje dag genomföra en Bibelmeditation på 15 min. Handledning till meditationen finns här på bloggen. Varje dag läggs en ny bibeltext upp här på bloggen för meditation, som du också får som sms. Sedan använder vi bloggen som forum för samtal om meditationen. Aspnäskyrkans pastorer finns också tillgängliga för personlig andlig vägledning under hela resan.
- genomföra en av fem olika fastor: Birgers fasta, Trad/vego fasta, Jesajas fasta, surf fasta eller filmfasta. Läs om de olika fastorna här på bloggen.
- vara med på minst två av tre möten:
För-fasta-fest tisdag 3 mars kl 19.00 (plats meddelas via sms)
Pilgrimsresa till Bjärka Säby Onsdag 25 mars kl 15.00-23.00
Påsknattsmässa 11 april kl 23.00 i Aspnäskyrkan
Anmäl dig genom att sms:a ditt namn och mailadress till
0735 35 55 56
Använd även det numret om du vill boka tid för andlig vägledning
Om du är beredd att överlåta dig till 40 dagars inre resa så får du vandra tillsammans med några andra.
För att vara med på resan ska du:
- varje dag genomföra en Bibelmeditation på 15 min. Handledning till meditationen finns här på bloggen. Varje dag läggs en ny bibeltext upp här på bloggen för meditation, som du också får som sms. Sedan använder vi bloggen som forum för samtal om meditationen. Aspnäskyrkans pastorer finns också tillgängliga för personlig andlig vägledning under hela resan.
- genomföra en av fem olika fastor: Birgers fasta, Trad/vego fasta, Jesajas fasta, surf fasta eller filmfasta. Läs om de olika fastorna här på bloggen.
- vara med på minst två av tre möten:
För-fasta-fest tisdag 3 mars kl 19.00 (plats meddelas via sms)
Pilgrimsresa till Bjärka Säby Onsdag 25 mars kl 15.00-23.00
Påsknattsmässa 11 april kl 23.00 i Aspnäskyrkan
Anmäl dig genom att sms:a ditt namn och mailadress till
0735 35 55 56
Använd även det numret om du vill boka tid för andlig vägledning
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)