Sjukbesök (Joh 11:1-16)

En man som hette Lasaros låg sjuk. Han var från Betania, byn där Maria och hennes syster Marta bodde.
(Det var Maria som smorde Herren med välluktande balsam och torkade hans fötter med sitt hår, och Lasaros som låg sjuk var hennes bror.)
Systrarna skickade bud till Jesus och lät säga: "Herre, din vän är sjuk."
När Jesus hörde det sade han: "Den sjukdomen leder inte till döden utan skall visa Guds härlighet, så att Guds son blir förhärligad genom den."
Jesus var mycket fäst vid Marta och hennes syster och Lasaros.
När han nu hörde att Lasaros var sjuk stannade han först kvar två dagar där han befann sig,
men sedan sade han till lärjungarna: "Låt oss gå tillbaka till Judeen."
Lärjungarna sade till honom: "Rabbi, nyss försökte judarna stena dig, och nu går du tillbaka dit!"Jesus svarade: "Har dagen inte tolv timmar? Den som vandrar om dagen snavar inte, eftersom han ser denna världens ljus.
Men den som vandrar om natten, han snavar, eftersom ljuset inte finns i honom."
Efter att ha sagt detta fortsatte han: "Vår vän Lasaros sover, men jag går dit för att väcka honom."
Då sade lärjungarna: "Herre, sover han, så blir han frisk."
Jesus hade talat om hans död, men de trodde att han menade vanlig sömn.
Då sade Jesus rent ut till dem: "Lasaros är död.
Och för er skull, för att ni skall tro, är jag glad att jag inte var där. Men låt oss nu gå till honom."
Tomas, som kallades Tvillingen, sade till de andra lärjungarna: "Låt oss gå med för att dö med honom."

Matt 12:46-50 Vem är familj?

Medan Jesus ännu talade till folket, stod hans mor och hans bröder utanför och ville tala med honom. Någon sade då till honom: "Din mor och dina bröder står här utanför och vill tala med deig." Han svarade: "Vem är min mor och vilka är mina bröder?" Och han räckte ut handen mot sina lärjungar och sade: "Här är min mor och mina bröder. Var och en som gör min himmelske Faders vilja är min bror och min syster och min mor."

Joh 6:24-35 LIVETS BRÖD

När folket såg att Jesus inte var där och inte heller hans lärjungar, steg de i båtarna och kom till Kapernaum och sökte efter Jesus. De fann honom på andra sidan sjön och frågade honom: "Rabbi, när kom du hit?" Jesus svarade: "Amen, amen säger jag er: Ni söktre efter mig inte därför att ni har sett tecken, utan därför att ni fick äta av bröden och blev mätta. Arbeta inte för den mat som tar slut utan för den mat som varar och ger evigt liv och som Människosonen skall ge er. På honom har Gud, hans Fader, satt sitt sigill." De frågade honom: "Vad ska vi göra för att utföra Guds gärningar?" JEsus svarade: "Detta är guds gärning, att ni tror på den som han har sänt." De sade till honom: "Vad gör du för tecken, så att vi kan se det och tro på dig? Vad kan du göra? Våra fäder fick äta manna i öknen, så som det står skrivet: Han gav dem bröd från himlen att äta." Då sa Jesus till dem: "Amen, amen säger jag er: Det är inte Mose som har gett er brödet från himlen, utan det är min Fader som ger er det sanna brödet från himlen. Guds bröd är det bröd som kommer ner från himlen och ger världen liv." De sade till honom: "Herre, ge oss alltid det brödet!" Jesus svarade: "Jag är livets bröd. Den som kommer till mig skall aldrig hungra, och den som tror på mig skall aldrig nogonsin törsta.

Vem bryr sig? (Luk 10:38-42)

Medan de var på väg gick han in i en by, och en kvinna som hette Marta bjöd in honom hem till sig. Hon hade en syster vid namn Maria, som satte sig vid Herrens fötter och lyssnade till hans ord. Men Marta tänkte på allt hon hade att ordna med. Hon kom och ställde sig framför Jesus och sade: "Herre, bryr du dig inte om att min syster låter mig ensam ordna med allt? Säg åt henne att hjälpa till." Herren svarade henne: "Marta, Marta, du gör dig bekynmmer och oroar dig för mycket, fast bara en sak behövs. Maria har valt det som är bäst och det ska inte tas ifrån henne."

Ordet som utsäde (Matt 13:1-9,18-23)

Den dagen gick Jesus hemifrån och satte sig vid sjön. Det samlades mycket folk omkring honom, och därför steg han i en båt och satt i den medan allt folket stod på stranden. Och han talade till dem med många liknelser. "En man gick ut för att så. När han sådde föll en del på vägkanten, och fåglarna kom och åt upp det. En del föll på de steniga ställena, där det inte fanns mycket jord, och det kom fort upp eftersom myllan var tunn. Men när solen steg sveddes det och tistlarna växte upp och kvävde det. Men en del föll i den goda jorden och gav skörd, hundrafalt och sextiofalt och trettiofalt. Hör du som har öron.

Så hör då vad som menas med liknelsen om mannen som sådde. Var gång någon hör ordet om riket utan att förstå, kommer den Onde och snappar bort det som har blivit sått i hans hjärta. Det är sådden på vägkanten. Sådden på de steniga ställena, det är den som hör ordet och genast tar emot det med glädje men inte har något rotfäste inom sig utan är flyktig; blir det lidande och förföljelse för ordets skull kommer han genast på fall. Sådden bland tistlarna, det är den som hör ordet, men värdsliga bekymmer och rikedomens lockelser kväver ordet, så han inte bär frukt. Men sådden i den goda jorden, det är den som hör ordet och förstår, och han bär frukt, hundrafalt, sextiofalt och trettiofalt.

Herrens big meal (Matt 15:32-39)

Jesus kalalde till sig sina lärjungar och sade: "Det gör mig ont om folket. De har nu varit hos mig i tre dagar och har ingenting att äta. Jag vill inte låta dem gå härifrån hungriga, för då orkar de kanske inte ta sig hem." Lärjungarna svarade: "Varifrån ska vi få så mycket bröd här i ödemarken att alla dessa människor kan äta sig mätta?" Jesus frågade: "Hur många bröd har ni?" - "Sju stycken, och så några fiskar", svarade de.

Då sa han till folket att slå sig ned på marken. Han tog de sju bröden och fiskarna och tackade Gud, bröt dem och gav åt lärjungarna, och lärjungarna gav dem åt folket. Alla åt och blev mätta, och man samlade ihop de överblivna bitarna, sju fulla korgar. De som hade ätit var fyra tusen män, förutom kvinnor och barn. Och efter att ha skickat hem folket steg han i båten och for till trakten av Magdan.

Hungrig, hemlös Gud (Matt 25:31-46)

När Människosonen kommer i sin härlighet tillsammans med alla sina änglar, då ska han sätta sig på härlighetens tron. Och alla folk ska samlas inför honom, och han ska skilja människorna som herden skiljer fåren från getterna. Han ska ställa fåren till höger om sig och getterna till vänster. Sedan ska kungen säga till dem som står till höger: "Kom ni som har fått min faders välsignelse, och överta det rike som har väntat er sedan världens skapelse. Jag var hungrig och ni gav mig att äta, jag var törstig och ni gav mig att dricka, jag var hemlös och ni tog hand om mig, jag var naken och ni gav mig kläder, jag var sjuk och ni såg till mig, jag satt i fängelse och ni besökte mig." Då kommer de rättfärdiga att fråga: "Herre, när såg vi dig hungrig och gav dig mat, eller törstig och gav dig att dricka? När såg vi dig hemlös och tog hand om dig eller naken och gav dig kläder? Och när såg vi dig sjuk eller i fängelse och besökte dig? Kungen ska svara dem: "Sannerligen, vad ni har gjort mot en av dessa minsta som är mina bröder, det har ni gjort för mig."

Sedan ska han säga till dem som står till vänster: "Gå bort från mig, ni förbannade, till den eviga eld som väntar djävulen och hans änglar. Jag var hungrig och ni gav mig inget att äta, jag var törstig och ni gav mig inget att dricka, jag var hemlös och ni tog inte hand om mig, jag var naken och ni gav mig inga kläder, sjuk och i fängelse och ni besökte mig inte. Då kommer också de att fråga: "Herre, när skulle vi ha sett dig hungrig eller törstig eller hemlös eller naken eller sjuk eller i fängelse och lämnat dig utan hjälp?" Då ska han svara dem: "Sanneligen, vad ni inte har gjort för någon av dessa minsta, det har ni inte helelr gjort för mig." Dessa ska gå bort till evigt straff men de rättfärdiga till evigt liv.