Jesus på härlighetens berg (Mark 9:2-13)

Sex dagar senare tog Jesus med sig Petrus, Jakob och Johannes och gick med dem upp på ett högt berg, där de var ensamma. Där förvandlades han inför dem:
hans kläder blev skinande vita, så vita som ingen blekning i världen kan göra några kläder.Och de såg både Mose och Elia som stod och talade med Jesus.Då sade Petrus till Jesus: "Rabbi, det är bra att vi är med. Låt oss göra tre hyddor, en för dig, en för Mose och en för Elia."
Han visste inte vad han skulle säga, de var alldeles skräckslagna.Då kom ett moln och sänkte sig över dem, och en röst hördes ur molnet: "Detta är min älskade son. Lyssna till honom."
Och plötsligt, när de såg sig om, kunde de inte se någon annan där än Jesus.
När de gick ner från berget förbjöd han dem att berätta för någon vad de hade sett, innan Människosonen hade uppstått från de döda.
De fäste sig vid orden och undrade sinsemellan vad som menades med att uppstå från de döda.
Och de frågade honom: "Varför säger de skriftlärda att Elia först måste komma?"
Han svarade: "Visst kommer Elia först och återställer allt. Men varför står det då skrivet att Människosonen skall lida mycket och bli föraktad?
Jag säger er: Elia har redan kommit, men med honom gjorde de som de ville, som det står skrivet om honom."

Första förutsägelsen om lidandet (Mark 8:31-9:1)

Därefter började han undervisa dem och sade att Människosonen måste lida mycket och bli förkastad av de äldste och översteprästerna och de skriftlärda och bli dödad och uppstå efter tre dagar.
Detta sade han helt öppet. Petrus drog honom då åt sidan och började förebrå honom.Men han vände sig om, och när han såg lärjungarna tillrättavisade han Petrus: "Håll dig på din plats, Satan. Dina tankar är inte Guds, utan människors."
Lärjungeskapets kravSedan kallade han till sig både lärjungarna och folket och sade: "Om någon vill gå i mina spår måste han förneka sig själv och ta sitt kors och följa mig.
Ty den som vill rädda sitt liv skall mista det, men den som mister sitt liv för min och evangeliets skull, han skall rädda det.
Vad hjälper det en människa att vinna hela världen om hon får betala med sitt liv?
Med vad skall hon köpa tillbaka sitt liv?
Den som skäms för mig och mina ord i detta trolösa och syndiga släkte, honom skall också Människosonen skämmas för när han kommer i sin faders härlighet med de heliga änglarna."
Och han sade: "Sannerligen, några av dem som står här skall inte möta döden förrän de har sett Guds rike komma med makt."

Marias bebådelse (Luk 1:26-38)

I den sjätte månaden blev ängeln Gabriel sänd från Gud till en ung flicka i staden Nasaret i Galileen. Hon hade trolovats med en man av Davids släkt som hette Josef, och hennes namn var Maria. Ängeln kom in till henne och sade: "Var hälsad, du högt benådade! Herren är med dig." Hon blev förskräckt över hans ord och undrade vad denna hälsning skulle betyda. Då sade ängeln till henne: "Var inte rädd, Maria, du har funnit nåd hos Gud. Du skall bli havande och föda en son, och du skall ge honom namnet Jesus. Han skall bli stor och kallas den Högstes son. Herren Gud skall ge honom hans fader Davids tron, och han skall härska över Jakobs hus för evigt, och hans välde skall aldrig ta slut." Maria sade till ängeln: "Hur skall detta ske? Jag har ju aldrig haft någon man." Men ängeln svarade henne: "Helig ande skall komma över dig, och den Högstes kraft skall vila över dig. Därför skall barnet kallas heligt och Guds son. Elisabet, din släkting, väntar också en son, nu på sin ålderdom. Hon som sades vara ofruktsam är nu i sjätte månaden.Ty ingenting är omöjligt för Gud." Maria sade: "Jag är Herrens tjänarinna. Må det ske med mig som du har sagt." Och ängeln lämnade henne.

Bartimaios utanför Jeriko (Mark 10:46-52)

De kom till Jeriko. Och när han tillsammans med lärjungarna och en stor folkhop lämnade staden satt där vid vägen en blind tiggare, Bartimaios, son till Timaios.
Då han fick höra att det var Jesus från Nasaret började han ropa: "Jesus, Davids son, förbarma dig över mig!"
Många sade åt honom att hålla tyst, men han ropade ännu högre: "Davids son, förbarma dig över mig!"
Jesus stannade och sade: "Kalla hit honom." De gjorde det och sade till den blinde: "Var lugn. Stig upp, han kallar på dig."
Då kastade han av sig manteln och sprang upp och kom fram till Jesus,
och Jesus frågade honom: "Vad vill du att jag skall göra för dig?" Den blinde sade: "Rabbouni, gör så att jag kan se igen."
Jesus sade: "Gå, din tro har hjälpt dig." Genast kunde mannen se, och han följde honom på vägen.

Vem är fri från synd? (Joh 7:53- Joh 8:11)

Alla gick hem, var och en till sitt, men Jesus gick till Olivberget. Tidigt på morgonen var han tillbaka i templet. Allt folket samlades kring honom, och han satte sig ner och undervisade. De skriftlärda och fariseerna kom då dit med en kvinna som hade ertappats med äktenskapsbrott. De ställde henne framför honom och sade: "Mästare, den här kvinnan togs på bar gärning när hon begick äktenskapsbrott. I lagen föreskriver Mose att sådana kvinnor skall stenas. Vad säger du?" Detta sade de för att sätta honom på prov och få något att anklaga honom för. Men Jesus böjde sig ner och ritade på marken med fingret. När de envisades med sin fråga såg han upp och sade: "Den av er som är fri från synd skall kasta första stenen på henne." Och han böjde sig ner igen och ritade på marken. När de hörde hans svar gick de därifrån en efter en, de äldste först, och han blev ensam kvar med kvinnan framför sig. Jesus såg upp och sade till henne: "Kvinna, vart tog de vägen? Var det ingen som dömde dig?" Hon svarade: "Nej, herre." Jesus sade: "Inte heller jag dömer dig. Gå nu, och synda inte mer."

Jesus botar en blind (Joh 9:1-17)

Där Jesus kom gående fick han se en man som hade varit blind från födelsen. Lärjungarna frågade honom: "Rabbi, vem har syndat, han själv eller hans föräldrar, eftersom han föddes blind?" Jesus svarade: "Varken han eller hans föräldrar har syndat, men Guds gärningar skulle uppenbaras på honom. Medan dagen varar måste vi göra hans gärningar som har sänt mig. Natten kommer, då ingen kan arbeta. Så länge jag är i världen är jag världens ljus." Sedan spottade han på marken, gjorde en deg med spottet och strök degen på mannens ögon
och sade: "Gå och tvätta dig i Siloadammen." (Siloa betyder utsänd.) Mannen gick dit och tvättade sig och kom tillbaka seende.
Hans grannar och de som förut hade sett honom som tiggare sade: "Är det inte han som satt och tiggde?" Några sade: "Jo, det är han", och andra: "Nej, men han är lik honom." Själv sade han: "Det är jag." Då frågade de: "Hur öppnades dina ögon?" Han svarade: "Han som heter Jesus gjorde en deg och strök den på mina ögon och sade åt mig att gå till Siloadammen och tvätta mig. Jag gick dit och tvättade mig, och sedan kunde jag se." De frågade honom: "Var är han?" Han svarade: "Jag vet inte."
De förde mannen som hade varit blind till fariseerna. Det var på en sabbatsdag som Jesus hade gjort degen och öppnat hans ögon. Nu frågade också fariseerna honom hur han hade fått sin syn. Han svarade: "Han lade en deg på mina ögon, och jag tvättade mig, och nu kan jag se." Några fariseer sade: "Mannen han talar om är inte sänd av Gud, han håller inte sabbaten." Men andra sade: "Hur skulle en syndare kunna göra sådana tecken?" De var alltså oeniga, och därför frågade de den blinde en gång till: "Vad tror du själv om honom, eftersom han öppnade dina ögon?" Han svarade: "Att han är en profet."

Vänskap, från död till liv (Joh 11:17-44)

När Jesus kom dit fann han att Lasaros redan hade legat fyra dagar i graven.
Betania låg inte långt från Jerusalem, ungefär en halvtimmes väg,
och många judar hade kommit ut till Marta och Maria för att trösta dem i sorgen över brodern.
När Marta hörde att Jesus var på väg gick hon och mötte honom. Men Maria satt kvar hemma.
Marta sade till Jesus: "Herre, om du hade varit här hade min bror inte dött.
Men jag vet ändå att Gud skall ge dig vad du än ber honom om."
Jesus sade: "Din bror kommer att uppstå."
Marta svarade: "Jag vet att han skall uppstå vid uppståndelsen på den sista dagen."
Då sade Jesus till henne: "Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig skall leva om han än dör,
och den som lever och tror på mig skall aldrig någonsin dö. Tror du detta?"
Hon svarade: "Ja, herre, jag tror att du är Messias, Guds son, han som skulle komma hit till världen."
Sedan gick hon hem och kallade på sin syster Maria och viskade: "Mästaren är här och kallar på dig."
När Maria hörde det steg hon strax upp och gick för att möta honom.
Men Jesus hade ännu inte kommit in i byn utan var kvar där Marta hade träffat honom.
Judarna som var hemma hos Maria för att trösta henne såg att hon hastigt reste sig och gick ut, och de följde efter i tron att hon gick till graven för att gråta där.
När Maria nu kom dit där Jesus var och fick se honom kastade hon sig för hans fötter och sade: "Herre, om du hade varit här hade min bror inte dött."När Jesus såg hur hon grät och hur judarna som hade följt med henne också grät blev han upprörd och skakad i sitt innersta,
och han frågade: "Var har ni lagt honom?" De sade: "Herre, kom och se."
Jesus föll i gråt.
Då sade judarna: "Se, hur mycket han höll av honom."
Men några av dem sade: "Kunde inte han som öppnade ögonen på den blinde ha gjort så att Lasaros inte behövt dö?"
Jesus blev åter upprörd och gick till graven. Det var en klipphåla med en sten för öppningen.
Jesus sade: "Ta bort stenen." Den dödes syster Marta sade då: "Herre, han luktar redan, det har ju gått fyra dagar."
Jesus sade till henne: "Har jag inte sagt dig att om du tror, skall du få se Guds härlighet?"
De tog bort stenen, och Jesus lyfte blicken mot himlen och sade: "Fader, jag tackar dig för att du har hört mig.
Själv visste jag att du alltid hör mig, men jag säger detta med tanke på alla dem som står här, för att de skall tro på att du har sänt mig."
Sedan ropade han med hög röst: "Lasaros, kom ut."
Och den döde kom ut med armar och ben inlindade i bindlar och med ansiktet täckt av en duk. Jesus sade åt dem: "Gör honom fri och låt honom gå."